Fler unga får lugnande och antidepressiva medel

"Det har påverkat hela mitt liv"
2:56 min

Utskrivningen av lugnande och antidepressiva läkemedel fortsätter att öka bland unga i Sverige. 25-åriga Nadja blev gruppvåldtagen för tre år sedan. Idag säger hon att den enda hjälp hon fått är mediciner och att hon blivit läkemedlesberoende.

Nadja har efter tre år av tung medicinering blivit beroende av läkemedel och säger i dag att hon önskar att hon i stället fått annan hjälp.

– Jag har inte fått någon som helst terapeutisk hjälp eller behandling, jag har bara fått mediciner som de ökar. Jag blir glad när jag känner känslor. Jag blir glad när jag kan gråta för att under tre års tid har jag gått runt som i en bubbla och bara känt mig likgiltig i princip, berättar Nadja.

När Nadja var 22 år blev hon gruppvåldtagen under en utlandsresa. De tre gärningsmännen greps och dömdes till fängelse i hemlandet. Själv var hon tillbaka i Sverige fortsatt traumatiserad med stark ångest. I kontakt med psykiater blev hon ordinerad läkemedel efter läkemedel.

– I dagsläget så är jag beroende av Lyrica, jag äter Citodon, insomningstabletter Imovan, jag äter Propavan, jag äter antidepressivt, jag har fått "benso" som regelmedicin, alltså som jag tar varje dag. Det är starkt beroendeframkallande och narkotikaklassat också, säger Nadja.

Efter år av stark medicinering, grep föräldrarna in och bekostade själva en ny psykiater. Hon reagerade starkt på att Nadja fått så mycket mediciner i stället för traumaterapi, berättar Nadja.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av vuxna med ångestsyndrom rekommenderas till exempel psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, och samtalsterapi, där bedömd effekt anses god. Däremot läkemedelsbehandling med lugnande medel bör hälso- och sjukvården inte erbjuda då.

Men statistiken pekar på en fortsatt ökad användning. Antalet unga mellan 20 och 24 år som någon gång under året hämtat ut minst ett lugnande medel har ökat med över 70 procent från 2006 till och med förra året, då det var drygt 20 600 stycken. För antidepressiva är det en ökning med 50 procent.

Det visar siffror från den oberoende stiftelsen NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi.

Mikael Hoffmann är chef för NEPI, han säger att flera läkemedel har på senare år, särskilt antidepressiva, godkänts för att kunna användas på unga och tonåringar.

– Då är det naturligt att man använder dem mer. Och när man använder dem mer så är det ju i första hand hos de som inte hade så uttalade symptom tidigare. Frågan man ställer sig är naturligtvis hur ser det ut hos de allra sjukaste? Som får många av dessa läkemedel i kombinationer. Men det kräver en djupare analys för att svara på den frågan, säger Mikael Hoffman.

Frågan har uppmärksammats tidigare och som tidningen Svenska Dagbladet rapporterat planerar Läkemedelsverket att under året titta närmare utvecklingen av läkemedelsbehandling av unga, där bland annat nya rekommendationer för behandling av barn med sömnproblem kan bli aktuella.

Nadja säger att hon tycker sig ha sett en mentalitet hos de hon mött i vården att inte, som hon säger, väcka björnen som sover.

– Att prata om det liksom tillför mer skada för traumaoffret, säger hon.

Vad tänker du om det?

– Det är helt fel, för det har påverkat hela mitt liv. Jag är verkligen ett sådant fall där det har gått för långt och det har utvecklats till en kronisk fysisk sjukdom istället, säger Nadja.

Nadja heter egentligen något annat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".