Brott mot personer i subkulturer registreras som hatbrott av polisen i Manchester. Foto: Scanpix.

Attacker mot subkulturer hatbrott i Manchester

Hatbrottsbegreppet utvidgas
1:53 min

I Manchester i Storbritannien har polisen beslutat sig utvidga begreppet hatbrott efter ett mord på en ung flicka. Nu kommer även våldsbrott mot personer som tillhör olika subkulturer, som hårdrockare, gothare eller punkare att klassas som hatbrott.

– De tycker inte om dig om du klär dig som en punkare, om du har tatueringar, om du byter hårfärg. De har fördomar mot dig. Andra människor kanske undviker dig, säger punkaren Colin Hendricks.

Nej, det råder ingen tvekan om vilken subkultur Colin Hendricks tillhör. Med en jättelik tuppkam, tatueringar och nitar på varenda millimeter av den slitna skinnjackan, är det mer än tydligt att Colin är punkare. Han flyttade till London från Sydafrika för många år sedan - det är lättare att vara punkare här än i Kapstaden berättar han.

Men trots det möts han ofta av fördomar och även om han själv säger att han aldrig känt sig hotad på grund av hur han ser ut, så har han kompisar i mindre städer som råkat illa ut på grund av att de klär sig annorlunda.

Han tycker att beslutet från Manchesterpolisen är bra.

– Folk borde inte hata andra på grund av hur de ser ut. Jag tycker att det är fel, säger Colin Hendricks.

För fem år sedan sparkades 21-åriga Sophie Lancaster ihjäl i en park i Lancashire. Hon och hennes pojkvän attackerades av ett gäng killar på grund av hur de såg ut. Som gothare klädde de sig i svarta kläder med färgat hår, piercingar och tatueringar.

Sedan attacken har Sophies familj och vänner kämpat för att just den här typen av våldsbrott ska klassas som hatbrott. Och i Manchester kommer alltså nu det att ske.

Attacker mot personer i subkulturer som gother, punkare hårdrockaren kommer att jämställas med brott mot på grund av nationalitet, religion eller sexuell läggning. Och Garry Shewan polischef i Manchester, säger till BBC att han hoppas att det kommer att innebära strängare straff framöver.

– Vi kan bevisa motivet, vi kan bevisa hatet, vi kan bevisa fientligheten för domstolen. Förhoppningsvis kan vi övertyga domstolen att en hårdare bestraffning krävs, säger han. 

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".