Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Var fjärde lärare lämnar skolan

Publicerat fredag 5 april 2013 kl 04.00
"Jag fick dåligt samvete"
(2:04 min)
Var fjärde lärare hoppar av skolan. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix

Var fjärde lärare har hoppat av från grundskolan och gymnasiet de senaste fem åren, visar en ny rapport från Skolverket. En orsak kan vara ökat administrativt arbete, enligt Skolverket.

Att många lärare väljer att lämna skolan är knappast bra för eleverna, säger Christina Sandström, enhetschef på Skolverket.

– Ser vi det ur elevperspektiv, så tycker vi ju att det är ganska allvarligt att det är såpass många lärare som försvinner. Det innebär ju att eleverna måste skapa nya kontakter när det kommer in en ny lärare i skolan som de får möta, säger hon.

Skolverkets rapport visar att 64 procent av alla som jobbade som lärare under läsåret 2006 /2007 var kvar i yrket fem år senare.

24 procent hade bytt jobb, och 12 procent hade gått i pension.

Men rapporten visar inte om avhoppen blivit vanligare de senaste åren än de var längre bakåt i tiden. Inte heller har man jämfört mellan olika yrkesgrupper.

Jarl Schwartz var mattelärare i åtta år innan han slutade som lärare och bytte bransch. Han hade nästan 200 elever i sju olika kurser samtidigt . Han jobbade 60 timmar i veckan.

– Jag fick dåligt samvete inför eleverna, eftersom jag aldrig hann ikapp min egen planering. Jag visste vad jag kunde leverera, men jag fick inte tid att göra det. Jag kände att jag inte gav eleverna det de förtjänade eftersom jag inte hade tid att göra arbetet på ett bra sätt, säger han.

Skolverket håller på med en studie om hur lärarna använder sin tid. Christina Sandström tror att orsakerna till avhoppen delvis finns i en stor andel administrativa uppgifter.

– Det har ju funnits pålagor som kanske inte riktigt varit det som lärarna i första hand tycker de ska ägna sig åt. Framförallt VAB-intyg är ett sånt exempel, säger hon.

– På senare år har man lagt till att man ska skriva skriftliga omdömen. Samtidigt inför man nu betyg i tidigare årskurser. Då kan man kanske ersätta det skriftliga omdömet med betyg, och undvika det i vissa årskurser. Man kan tänka sig att vissa uppgifter ändå kan tas bort så att man kan prioritera undervisningstiden mera, säger Christina Sandström.

Annika Digréus

Fabian Asserbäck

 

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".