Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Spänt läge på Koreahalvön: Detta har hänt

Publicerat fredag 5 april 2013 kl 11.28
1 av 9
Hong Lei, talesman för Kinas utrikesdepartement, manar till återhållsamhet. Foto: Andy Wong/Scanpix.
2 av 9
På en skärm utanför Pyongyangs järnvägsstation meddelas att Nordkorea genomfört ett kärnvapentest. Foto: Jon Chol Jin/Scanpix
3 av 9
Bild på Kim Jong Un i militärt möte från Nordkoreas statliga nyhetsbyrå. Foto: Scanpix
4 av 9
Nordkoreas ledare Kim Jong-un håller tal. Foto: Scanpix
5 av 9
Sydkoreanska demonstranter med plakat utanför den amerikanska ambassaden i Seoul, Syd Korea. Foto: Lee Jin-man/Scanpix
6 av 9
Lastbilschauffören Oh Hong Geun har kört till nordkoreanska Kaesong så gott som dagligen i fyra år. Foto: Nils Horner/Sveriges Radio
7 av 9
En sydkoreansk stridsvagn kör över en provisorisk bro nära till Nordkorea. Foto: Kim Jae-Hwan/Scanpix
8 av 9
Kim Il Sung Square i Pyongyang. Foto: Jon Chol Jin/AP Photo/Scanpix
9 av 9
Klicka för grafik: Koreas demilitariserade zon

Sedan Nordkorea genomförde sitt tredje kärnvapentest i februari i år och FN:s säkerhetsråd fördömde testet har Nordkoreas retorik steg för steg trappats upp och blivit allt mer aggressiv mot omvärlden. Här kan du läsa om de viktigaste skeendena som lett till det allt mer spända läget på Koreahalvön.

Den 12 februari bekräftar Nordkorea att landet genomfört sitt tredje kärnvapentest. I ett extrainsatt möte samma dag fördömer FN:s säkerhetsråd testet och en rad fördömanden från hela världen kritiserar provsprängningen starkt.

En knapp månad senare beslutar så säkerhetsrådet att skärpa sanktionerna mot Nordkorea, bland annat genom att frysa alla ekonomiska transaktioner som kan tänkas gå till landets kärnprogram och missilverksamhet. Man skärper också kontrollen över internationella fartygs- och flygtransporter och som en speciell påtryckning på ledarna förbjuder resolutionen även export av lyxvaror som skulle gå till den nordkoreanska eliten.

Svaret låter inte vänta på sig. Nordkorea upphäver den 8 mars vapenvilan med Sydkorea, något man hotat med sedan tidigare. Nordkorea kommer också med nya hot, däribland att ”atombomba Washington så att staden förvandlas till ett hav av eld”. Nordkorea har tidigare genom åren kommit med tomma hot om krig, men den här gången är retoriken aggressivare än tidigare. Sydkorea höjer den militära beredskapen.

De nya hoten kommer i ett skede när spänningarna redan är förhöjda. Dels finns en oro att den nya nordkoreanska ledaren Kim Jong-Un kan försöka provocera fram en väpnad sammandrabbning längs gränsen, kanske för att stärka ledarens status i landet, och dels för att en militärövning med USA tillsammans med Sydkorea ska inledas om ett par dagar.

I slutet av mars börjar Nordkorea att skramla med vapen igen. Nu säger landet att man kommer att rikta sitt långdistansartilleri och sina strategiska missiler mot amerikanska mål, bland annat på Hawaii och det amerikanska fastlandet. Problemet är bara att Nordkoreas artilleri nästan inte ens har kapacitet att nå Hawaii, det amerikanske fastlandet eller Guam, en amerikansk bas i västra Stilla Havet. Hotet mot Sydkorea är däremot allvarligare, men ledningen i Pyongyang är förmodligen fullt medveten om att ett storskaligt militärt angrepp mot Sydkorea skulle resultera i ett krig som Nordkorea i stort sett omöjligen skulle kunna vinna.

Efter Nordkoreas hot flyger USA ett par dagar senare två bombflygplan över Sydkorea i avskräckande syfte. Som ett svar på det beordrar Nordkoreas ledare Kim-Jong Un beredskap för landets strategiska robotar att avfyras mot USA:s fastland och dess militärbaser ”när som helst”. "Tiden är inne för att göra upp med de amerikanska imperialisterna i ljuset av den rådande situationen", säger den nordkoreanska ledaren.

Den 30 mars trappar Nordkorea ytterligare upp retoriken och förklarar i ett offentligt uttalande att landet befinner sig i krig med Sydkorea. "Alla mellanhavanden mellan Nord och Syd från och med nu kommer att präglas av de regler som gäller för krig", heter det i ett uttalande.

USA säger att man tar Nordkoreas besked om krigstillstånd på allvar, även om det ingår i ett bekant mönster.

– Vi tar dessa hot på allvar och förblir i nära kontakt med våra sydkoreanska allierade, säger Caitlin Hayden, taleskvinna för Nationella säkerhetsrådet i Vita huset.

Sydkorea varnar för att varje fortsatt provokation från Nordkorea kommer att få ett snabbt och starkt militärt svar.

Den 2 april kommer beskedet att Nordkorea tänker starta kärnkraftsreaktorn Yongbyon som inte varit i gång sedan 2007. Nordkorea stängde reaktorn, som var det nordkoreanska kärnvapenprogrammets enda källa till plutonium, i juli 2007 som del i ett sexpartsavtal som innebar bistånd i utbyte mot nedrustning. Beslutet fördöms internationellt, bland annat av Kina och FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon.

Som en allvarlig upptrappning av konflikten på Koreahalvön vägrar Nordkorea den 3 april sydkoreanska arbetare tillträde till den gemensamma industrianläggningen i staden Kaseong, som är den enda kvarvarade symbolen för samarbete mellan länderna. Nordkorea hotar att helt stänga anläggningen, som är en av de viktigaste källorna för hårdvaluta åt utfattiga Nordkorea. Även om ingen sydkoreansk personal släpps in finns hundratals sydkoreaner kvar därinne, och det finns en oro för att de skulle kunna tas som gisslan.

Samma dag trappar Nordkorea upp krigsretoriken igen, genom att säga att de har godkänt planerna för ett kärnvapenanfall mot USA. Samtidigt säger Pentagon att USA ska placera ut en missilförsvarsstyrka på ön Guam i Stilla Havet.

Morgonen efter, den 4 april, rapporteras om att Nordkorea har flyttat en medeldistansrobot till sin östra kust. Dagen därpå bekräftar sydkoreanska källor inom försvardepartementet att det handlar om två robotar som flyttats och ställts upp på mobila avfyrningsramper. Inom robotornas räckvidd på minst 3 000 kilometer finns Sydkorea och Japan, och ön Guam i Stilla havet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".