Grafik: Så dyra är miljonprogramshusen att renovera


Miljonprogrammet är en benämning på den bostads- och bostadsbyggnadspolitik som bedrevs i Sverige under perioden 1964–75, då uppåt en miljon bostäder uppfördes.
Drygt hälften av de hus som byggdes var enfamiljshus som villor, parhus och radhus, och resten var flerfamiljshus (höghus, lamellhus, punkthus, skivhus och loftgångshus).

Det fanns en politisk samstämmighet kring projektet på flera nivåer och fokus låg på effektivitet och ekonomisk rationalitet. Reglerna för statligt stöd styrde utformningen av planlösningen i lägenheterna vilket gav det enhetliga utseendet.

Till skillnad från äldre hus som enbart byggdes med väl beprövade material och tekniker, laborerade man under den här perioden med nya metoder som skulle effektivisera och hålla kostnaderna nere.
Plast med olika hjälpämnen användes i rör, mattor och ytskikt. Asbest användes för att förstärka material, kärnfuru byttes mot porösare träblandingar.

Med tiden har det visat sig att många av de nya materialen inte håller lika bra som de traditionella, i värsta fall är de giftiga. Storskaligheten bidrar också till att så många hus måste renoveras samtidigt.

I dagsläget beräknas var fjärde person i Sverige bo i ett miljonprogramshus och kostnaden för att renovera dem beräknas bli uppåt 300 miljarder kronor under den kommande tioårsperioden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".