De nya kvorterna för gymnasiebetyg ska göra det mer rättvist för sökande till högskola och universitet. Foto: Bertil Ericson/Fredrik Sandberg/Scanpix

Nya regler tar bort orättvisor i betygssystem

Björklund: "Får väl ta lite ökat krångel"
3:15 min

Regeringen har idag föreslagit hur studenter som får de nya bokstavsbetygen, inte ska drabbas av orättvisor när de ansöker till universitet och högskolor. Det nya betygsystemet har högre krav än det gamla, men det högsta betyget i respektive system ger fortfarande samma poäng i ansökan till vidare studier.

Eftersom det är svårare att få betyget A än det  gamla betyget MVG, men båda ger 20 poäng, missgynnas eleverna med bokstavsbetyg. Enligt förslaget ska rättvisa skipas genom att eleverna delas in i olika kvotgrupper.

Utbildningsminister Jan Björklund säger att antagningen ska bli mer rättvis.

– Det är ju mycket svårare att få de riktigt höga betygen i det nya betygssystemet och det har ju varit med avsikt. Vi höjer kraven i skolan. Men det innebär också att om de elever som kommer med de nya betygen ska jämföras med och konkurrera med äldre elever med äldre betyg vid antagningen till högskola, så har ju de yngre eleverna en väldig konkurrensnackdel och det är därför vi inför två olika kvoter så att man får konkurrera i två olika grupper när man söker in till universiteten, säger Jan Björklund.

Nu finns två olika betygssystem, samtidigt, i de svenska skolorna. I den gamla ger betyget MVG, mycket väl godkänt, 20 poäng.

Men i det nya bokstavssystemet ger A också 20 poäng, trots att det är och ska vara svårare att få A. Eleverna måste kunna mer.

För att inte eleverna som går ut gymnasiet nästa år med de nya bokstavsbetygen ska missgynnas, när de söker till universitet och högskolor, säger regeringen idag att eleverna ska delas in i två kvotgrupper.

En grupp med elever som söker på de gamla MVG betygen och en grupp med bokstavsbetygen. Bokstavsbetygseleverna ska få söka i båda kvotgrupperna.

Förslaget ska snart skickas ut på remiss till alla berörda. Jan Björklund säger att regeringen hinner fatta beslut om det här i god tid så att det hinner införas till ansökningen hösten 2014. Undantaget med kvotgrupper ska finnas i tre år, fram till 2017.

När det nya betygssystemet infördes, sa regeringen att det inte skulle bli några kvotgrupper. I maj förra året ändrade den sig och idag kom alltså beskedet hur det systemet föreslås se ut.

Jan Björklund berättar om varför regeringen ändrade sig.

– Utredningarna vi hade förespråkade att vi inte skulle införa kvotgrupper, därför när man väl inför kvotgrupper får man också nackdelar. Det blir en ökad antagningsbyråkrati och krångligare att förstå. Men sen har vi vägt detta en gång till och landat i att vi får väl ta lite ökat krångel för antagningsmyndigheterna för att vinsten i ökad rättvisa för elever och studenter är så pass stor.

Är det någon slags eftertankens klokhet?

- Vi har infört väldigt många förändringar nu samtidigt i det svenska skolväsendet, nytt betygssystem, nya antagningsregler och man ska vara öppen och ödmjuk och kunna justera saker när man inser att med det här förändringen blir det ännu bättre, säger Jan Björklund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".