Finlands finansminister Jutta Urpilainen. Foto: Geert Vanden Wijngaert/Scanpix.

Finländsk kritik mot Österrikes banksekretess

"Internationella pressen mot Österrike kommer att öka"
2:18 min

Hårdare tag mot skattesmitare, var ett av huvudämnena vid EU:s finansministermöte i Dublin, som avslutades idag. Österrike försvarar fortfarande landets banksekretess som anses kunna gynna skatteflykt. Finlands finansminister, Jutta Urpilainen, är kritisk mot Österrikes hållning.

– Internationella pressen mot Österrike kommer att öka, och naturligtvis hoppas jag personligen att Österrike kunde vara färdigt att vara med i det automatiska informationsutbytet, säger Jutta Urpilainen.

Österrike har ett undantag från EU:s lag om att automatiskt dela med sig av viss bankinformation om EU-medborgares bankkonton.

Österrikes finansminister, Maria Fekter, hävdar fortsatt att det här är onödigt, och att det räcker med den källskatt på bankbesparingar som Österrike tar ut.

Men trycket ökar alltså mot landet. Österrike står helt ensamt mot resten av EU, sedan nu även Luxemburg är redo att överge en del av sin hårda banksekretess.

Skatteflykt och avancerad skatteplanering beräknas kosta EU-länderna över 8 000 miljarder kronor per år.

Estland är allra värst drabbat, enligt en EU-rapport från i vintras. Mer än var fjärde skatte-euro i Estland försvinner genom olika sorters trixande.

Frågan om skatteflykt har blivit mycket aktuell i Europa, inte minst efter skandalen kring den franske budgetministern Jerome Cahuzac.

Han tvingades avgå i mars efter avslöjandet att han i decennier har gömt undan pengar på schweiziska bankkonton.

För att komma åt skattesmitare har nu ett snabbt ökande antal EU-länder bestämt sig för att, på egen hand, utvidga sitt informationsutbyte om olika typer av kapitalinkomster.

I dag anslöt sig Nederländerna, Belgien och Rumänien till initiativet. Sedan tidigare är Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien, Italien och Polen med.

EU:s finansministrar har nu lämnat Dublin efter ett tvådagars-möte där det viktigaste beslutet var att ge Irland och Portugal ytterligare sju år på sig att betala tillbaka sina nödlån.

Det beslutet väntas leda till ökad finansiell stabilitet, och därmed lägre räntekostnader, för de krisdrabbade länderna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".