Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Så träffsäkra är Anders Borgs BNP-prognoser

Publicerat måndag 15 april 2013 kl 19.30
Prognoserna stämmer inte alltid överens med verkligheten. Foto: Lars Pehrson/Scanpix.

Hälften av Anders Borgs tillväxtprognoser träffar rätt, resten är betydligt mer osäkra. Det visar Ekots genomgång av de BNP-prognoser som finansministern lämnat i samband med regeringens budgetpropositioner.

Sedan regeringen tillträdde hösten 2006 har 13 budgetpropositioner presenterats, dagens borträknad. I samband med dessa har Anders Borg målat en bild av läget i ekonomin, och uppskattat BNP-utvecklingen för innevarande år och nästa.

När verkligheten hunnit ikapp visar det sig att tio av prognoserna hamnar närmare än 0,5 procentenheter från hur den svenska tillväxten faktiskt blev. Elva prognoser avviker med mer än 1 procentenhet.

De största missarna gäller prognoserna för 2008 – året då världsekonomin drogs ned i ett svart hål efter Lehman Brothers krasch – liksom 2009 och 2010.

– Vi har gått igenom en exceptionell period. I ärlighetens namn är det här något ingen av oss upplevt förut. Det försvårar naturligtvis arbetet med att göra prognoser, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Även hos statliga Konjunkturinstitutet, där man liksom på SEB gör egna prognoser, lyfter fram extrema händelser. Men generaldirektör Mats Dillén menar att en felaktig prognos inte behöver vara så dålig som den kan verka.

– Ibland när man gör de stora prognosmissarna skulle modeller som bygger på rent statistiska metoder leda ännu mer fel. När vi trodde på nolltillväxt för 2009, vilket var fel, gav det ändå en indikation på vad som hände, säger Mats Dillén.

Vad blir då nyttan av prognoser om de kan vara så osäkra?
– Tänk dig att du ska köpa en bil. Det är bättre att göra en osäker prognos än att inte göra någon alls. Annars kan man köpa en Ferrari, eftersom man ändå inte har en aning om hur ekonomin ser ut.

Den borgerliga regeringen har kritiserats för att måla upp alltför positiva framtidsprognoser, men Mats Dillén tror inte att taktik eller strategi väger tungt i prognosmakandet.

– Det ligger inte i politikens intressen att måla upp en bild som inte stämmer. Då bäddar man bara för problem längre fram, säger han.

Robert Bergqvist på SEB håller med om att politiska justeringar i prognoserna skulle vara ett skott i egen fot, men anser samtidigt att ett visst mått av taktik borde finnas med i budgetarbetet.

– Jag tror det ligger taktik bakom att Borg nu justerat ned de långsiktiga prognoserna. Eftersom han fått kritik lägger han sig mer försiktigt för att kunna överraska uppåt senare i stället, säger Robert Bergqvist.

Generellt riskerar alltför optimistiska prognoser att bakbinda regeringen till att lova satsningar, menar Bergqvist. Satsningar som sedan inte kan infrias när budgetutrymmet krymper.

– Samtidigt uppstår en svår balansgång i tider av osäkerhet. När oron är stor behöver politiken bli förutsägbar, men det gäller för finansministern att inte binda upp sig på längre sikt, säger Robert Bergqvist.

Hur står sig då regeringens prognoser jämfört med andra bedömares? Konjunkturinstitutet har sammanställt listor för perioden 1997-2012, år då även Socialdemokraterna regerat. I dessa konstateras att sittande regeringar i snitt överskattat BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter. Det är något sämre än medelvärdet för övriga (0,2 procentenheter).

Fakta: Anders Borgs prognoser

Ekot har granskat de prognoser för BNP-tillväxten som regeringen lämnat i samband med höst- och vårbudget. Vi har tittat på de tillväxtprognoser som gjorts för innevarande och kommande år, och sedan jämfört med hur den faktiska tillväxten blev.

Siffror inom parentes anger den verkliga BNP-tillväxten.

Höstbudget 2006
Prognos 2006: 4,0 (4,3)
Prognos 2007: 3,3 (3,3)

Vårbudget 2007
Prognos 2007: 3,7 (3,3)
Prognos 2008: 3,3 (-0,6)

Höstbudget 2007
Prognos 2007: 3,0 (3,3)
Prognos 2008: 3,2 (-0,6)

Vårbudget 2008
Prognos 2008: 2,1 (-0,6)
Prognos 2009: 1,8 (-5,0)

Höstbudget 2008
Prognos 2008: 1,5 (-0,6)
Prognos 2009: 1,3 (-5,0)

Vårbudget 2009
Prognos 2009: -4,2 (-5,0)
Prognos 2010: 0,2  (6,6)

Höstbudget 2009
Prognos 2009: -5,2 (-5,0)
Prognos 2010: 0,6 (6,6)

Vårbudget 2010
Prognos 2010: 2,5 (6,6)
Prognos 2011: 3,9 (3,7)

Höstbudget 2010
Prognos 2010: 4,8 (6,6)
Prognos 2011: 3,7 (3,7)

Vårbudget 2011
Prognos 2011: 4,6 (3,7)
Prognos 2012: 3,8 (0,8)

Höstbudget 2011
Prognos 2011: 4,1 (3,7)
Prognos 2012: 1,3 (0,8)

Vårbudget 2012
Prognos 2012: 0,4 (0,8)

Höstbudget 2012
Prognos 2012: 1,6 (0,8)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".