Krav på bättre skydd för våtmarker

Myrar, sumpskogar och strandängar måste få ett bättre skydd i Sverige. Det kräver flera organisationer i en rapport om tillståndet för landets våtmarker.

Sverige kommer inte att kunna uppfylla sitt mål om skydd av 12 000 hektar våtmarker till år 2010. Man räknar med att bara komma upp till två tredjedel av målet. Det anser fyra organisationer som på den Internationella våtmarksdagen på onsdagen presenterade en rapport om läget för de svenska våtmarkerna.

Det är Sveriges ornitologiska förening, Svenska jägareförbundet, Våtmarksfonden och Världsnaturfonden. Sverige har ett internationellt ansvar att slå vakt om sina våtmarker, anser de.

– Minst 2,5 miljoner hektar våtmarker, det vill säga fem miljoner fotbollsplaner, har dikats ut de sista århundradena, säger Michael Löfroth, våtmarksexpert på Världsnaturfonden.

Bara fem procent skyddas
Idag är det bara fem procent av de svenska våtmarkerna som har ett lagligt skydd. Strandängar, mossar, myrar och sumpskogar hyser hälften av den svenska kärlväxtfloran, hälften av fågelarterna och en tredjedel av mossarterna. Men de är också naturens reningsverk och viktiga för vattenbalansen.

– Vi tycker att det har satts upp bra miljömål för våtmarkerna men vi märker att det inte blir något bra resultat av arbetet. Det händer inte så mycket som vi skulle önska. Det blir inte tillräckligt bra våtmarker av det arbete som görs, säger Michael Löfroth.

Flera misslyckade projekt
Idag påverkas våtmarkerna negativt av bland annat av torvbrytning, kalkning och barmarkskörning med motorfordon. Och det finns gott om misslyckade våtmarksprojekt där bidragssystemet gynnat anläggning av små dammar, som inte gör stor nytta.

I Hemmingsmark utanför Piteå har man lyckats återskapa en stor tidigare våtmark. Fördelen där är att många markägare äger området gemensamt.

– Då blir det alldeles fullt med fåglar där, svanar, gäss dvärgmås, ja alla andarter i hela Norrland. I den norra ändan ligger byn så att alla kan se den fina våtmarken, säger Carl von Essen.

Vill se annan lagstiftning
Det behövs ändrad lagstiftning och bättre styrfart i arbetet med att skydda och återskapa våtmarker, anser de fyra organisationerna.

– Vi måste få igång samarbete, rådgivning och resurser så att vi kan återskapa stora funktionella våtmarker. Detta bör drivas av ett nationellt våtmarkscenter med egen finansiering, säger Michael Löfroth, våtmarksexpert vid Världsnaturfonden.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".