1 av 2
Ingrid Kyllerstedt. Foto: Orasis Foto.
2 av 2
Professor Ola Winqvist, Karolinska Institutet. Foto Anna Larsson/Sveriges Radio.

Färre svenska cancersjuka får vård i Europa

2:36 min

Allt fler svenskar söker vård utomlands och i höst kommer den svenska lagen som stärker patienternas rättigheter att få ekonomisk ersättning. Men alla kommer inte att beviljas behandling och få kostnaderna ersatta. Försäkringskassans statistik för förra året visar att människor med cancer får avslag betydligt oftare än andra patientgrupper.

– Det är upprörande, säger Ingrid Kyllerstedt som är kommunikatör i bröstcancerföreningen Amazona. Vid all cancer är ju tidigt upptäckt verkligen en nyckel till ett gott resultat. Det är ju allmänt känt, säger hon. Och när man måste söka sig utomlands är det förutom det ekonomiska hindret också jobbigt att åka när man inte kan få behandlingen i Sverige.

Patienter med andra sjukdomar har fått betydligt fler bifall på sina ansökningar än cancerpatienterna, när man sökt vård utomlands. Men för cancerpatienterna var det förra året närmare 60 procent som fick avslag på sina ansökningar om ersättning. Orsaken är bland annat att många cancerpatienter vill ha vård som inte ansetts vara i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet i Sverige.

En sådan behandling är hypertermi, som används i såväl USA som Tyskland, England och Frankrike. Metoden går ut på att tumörvävnaden eller hela kroppen värms upp så att tumören krymper, eller försvinner helt. Många av dem som sökte förra året ville åka till en klinik i den tyska staden Kassel, där man behandlar tumörer med hög värmestrålning. Och det har visat effekt i flera studier, säger professor Ola Winqvist vid Karolinska Institutet. Han har granskat det vetenskapliga underlaget för metoden.

– Ja i de studier vi har tittat på ser det ut att finnas effekt, men storleken är svår att utvärdera, säger han.

Ola Winqvist har själv rekommenderat några av sina patienter att åka utomlands och pröva hypertermi, eftersom de haft tumörer som varit för svåra att operera bort. Men de har inte fått någon effekt av behandlingen.

Och det är det som är problemet. Man vet inte vilka patienter som kan ha nytta av behandlingen. Och därför säger Försäkringskassan från och med förra året nej till alla som söker ersättning för hypertermi. En sammanställning av vetenskapen bakom studien ger inte tillräckliga bevis för effekt, tycker Försäkringskassan. Ingrid Kyllerstedt i bröstcancerföreningen Amazona förstår inte deras inställning. Föreningen har många medlemmar som prövat hypertermi.

– Vi tycker att det är väldigt tråkigt och vi förstår inte varför de nekas ersättning för den här behandlingen. Det är ju en etablerad metod i exempelvis Tyskland där hypertermi ges samtidigt som cellgifter, säger hon.

Att förkorta väntetiderna för allvarligt sjuka patienter var ett av målen för EU:s patientrörlighetsdirektiv. Men när myndigheterna i EU-länderna gör olika bedömningar av behandlingar kan det lägga det krokben för dem som söker vård utomlands. Professor Ola Winqvist efterlyser mer forskning.

– Helst skulle man ju vilja se att någon grupp som har stor erfarenhet gjorde en välkontrollerad studie så att vi kan få bevis för effekten. Det finns många privata aktörer utomlands som använder metoden, den verkar vara säker, men å andra sidan vet vi inte om den har någon effekt, säger han.

Många av dem som drabbas av en livshotande cancer, söker halmstrån för överlevnad. I jakten på behandlingar och läkemedel riskerar de att hamna i den vidsträckta djungel av osäkra och ofta svindyra terapier som saluförs på nätet. Och till skillnad från den hårt reglerade marknadsföringen av läkemedel, så finns det kryphål när det gäller reklam för medicinska behandlingsmetoder. Ett utländskt företag kan fritt annonsera om metoder som inte är tillåtna i Sverige, så länge de erbjuds utomlands.

Flera nya cancermediciner från läkemedelsbolagen har godkänts den senaste tiden med mer eller mindre bra effekt, men när det gäller nya metoder är det svårare, eftersom enskilda läkare och forskare inte har samma resurser som läkemedelsbolagen.

– Det är nog den enkla principen att de ekonomiska resurserna inte finns för akademiska studier. Det skulle behövas för att utvärdera de här metoderna som många har väldigt lovande effekt i små studier, säger Ola Winqvist.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Fakta: Hypertermi

Hypertermi är en metod som hettar upp och förstör tumörvävnaden. Den används bland annat i Tyskland och USA. I de vetenskapliga studier som gjorts av metoden har forskare granskat effekten hos patienter som fått dottersvulster av sin bröst- eller tarmcancer. Slutsatsen är att cancermetastaserna kan förstöras av behandlingen och riskerna med ingreppet är små. Däremot har man inte kunnat bedöma om metoden förlänger patienternas liv.

Det har funnits flera forskningsprojekt som studerat värmebehandling av tumörer, bland annat i Lund och Göteborg. Vid Haukelands sjukhus i norska Bergen används hypertermi-metoden bland annat vid ändtarmscancer.

Ekot

Fakta: Fler metoder behöver prövas

I Sverige arbetar sjukvården efter mottot att behandlingen ska vila på "vetenskap och beprövad erfarenhet". Under de senaste åren har kraven höjts på vetenskapliga bevis för effekten. Socialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer där olika metoder värderas. Hittills har det kommit riktlinjer för prostata- tarm- och bröstcancer, samt lungcancer. Där har de nyare metoderna fått mycket liten eller obefintlig plats. Men i en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har hypertermibehandling av levermetastaser granskats.

Men hypertermi är bara en av de icke-kirurgiska tekniker som syftar till att förstöra tumörer så skonsamt som möjligt. Enligt både Socialstyrelsen och SBU finns en rad vetenskapligt oprövade metoder för att behandla tumörer utan operation. Till exempel kan tumörer kylas ned, mikrovågsbestrålas, behandlas med sprit eller syra, eller utsättas för högintensivt ultraljud. Ingen av dem har dock tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna bedömas.

Ekot

Fakta: Makten hos vården eller hos patienterna?

När patientmaktsutredningen i januari lämnade sitt delbetänkande till socialminister Göran Hägglund, var de flesta sjukvårdsaktörerna positiva. Man välkomnade utredningens förslag om bättre information för patienterna, rätten till second opinion av en annan läkare och möjlighet att söka vård utanför det egna landstinget. Också rätten att välja behandlare och behandlingsalternativ fick stort gehör. Det var inte oväntat eftersom patienter idag förväntas ta större del i sin behandling och hantera avgörande hälsobeslut. Men om den nya lagen om patientens rättigheter ska få någon effekt kommer det att ställas stora krav på hela vårdsystemet. Det är svårt att tro att de svårast sjuka, till exempel cancerpatienterna, ska orka ta den aktiva roll som lagen förutsätter. Utredaren poängterar där det stora ansvar som myndigheterna måste ta för att underlätta för patienterna. Därför kan diskussionerna om behandlingsmetoden hypertermi bli ett första test på om Vårdsverige klarar en ny lag. Redan har Försäkringskassans beslut om avslag för ersättning starkt ifrågasatts och överklagats. Framtiden får utvisa om de vackra orden om patientmakt blir verklighet.

Ekot

Anna Larsson

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista