Ulla Andersson (V) fick mms med avrättning

2:19 min

Varannan kvinnlig riksdagsledamot uppger att de har hotats i samband med sitt politiska arbete under förra året, enligt en enkätundersökning som Svenska Dagbladet gjort. En av de som har utsatts för hot är Ulla Andersson, som sitter i riksdagen för Vänsterpartiet.

– Jag satt och jobbade på riksdagen, det var kväll och jag var ensam kvar i korridoren, och svarade på ett rasistiskt mail. Alldeles efter kom det ett mms med en avrättning där de skar halsen av en man så blodet rann och de höll upp huvudet som en trofé. Och så stod det att så här blir det om invandringen fortsätter, säger Ulla Andersson.

I undersökningen, som Svenska Dagbladet gjort efter vårens näthatsdebatt, tillfrågades riksdagens 150 kvinnliga ledamöter om de under det senaste året utsatts för hot eller fått nedsättande kommentarer. Av de 128 kvinnor som svarade uppgav ungefär hälften att de blivit hotade via mejl, men också via brev, i sociala medier eller på telefon eller som i 15 procent av fallen öga mot öga.

För Ulla Andersson, riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, gjorde den våldsamma filmen att hon blev varse sin utsatthet, vilket satte djupa spår.

– Jag var rädd ganska länge efteråt, särskilt när jag var ute på gatan eftersom jag inte visste var den här personen befann sig eller om det skulle komma mer, säger Ulla Andersson.

Enligt en undersökning av Brottsförebyggande rådet för några månader sedan, hade totalt var tredje riksdagsledamot hotats eller trakasserats. Och en av tio som hotats svarade då att de undviker att uttala sig i kontroversiella frågor.

Ulla Andersson säger att hon inte låtit sig påverkas på detta sätt, men hon är rädd att hoten kan tysta debatten och att det då blir en fara mot demokratin.

– Ser man att människor blir utsatta funderar man nog en och två gånger innan man deltar, säger Ulla Andersson.

Också demokratiminister Birgitta Ohlsson är oroad.

– Det här är oerhört allvarligt och sorgligt. Demokratin bygger på att människor både vill och vågar engagera sig politiskt. Det här urholkar den politiska öppenheten om folkvalda har börjat idka självcensur.

Men enligt Birgitta Ohlsson finns det en rad saker som kan motverka detta.

– Dels ska politiker alltid polisanmäla hot om våld, sedan ska vi också försätta kartlägga hoten mot förtroendevalda via Brottsförebyggande rådet. Sedan är jag som politiker inte heller främmande för att man skärper lagarna, det är något vi måste titta vidare på, säger Birgitta Ohlsson.

Redan år 2006 kom en utredning ledd av Socialdemokraten Berit Högman som bland annat föreslog skärpt lagstiftning. Men något hårdare regelverk har det inte blivit. Berit Högman tycker att ministerns uttalande nu väcker hopp.

– Det är det som behövs för att vi också ska komma åt förövarna. Nu har man hittat bra metoder för skydd för de som blir utsatta, men det räcker ju inte så länge förövarna alltid går fria, säger Berit Högman.

Det har gått närmare sju år sedan Berit Högmans utredning. Någon lagskärpning ledde den alltså inte till, men läget är nog annorlunda nu, tror hon.

– Det som talat för att Birgitta Ohlsson menar allvar nu, det är att vi ser att det bara ökar. Att det inte är en tillfällighet, utan att det faktiskt är någonting som drabbar många folkvalda, säger Berit Högman.

Har du fått något svar på varför det har dröjt?

– Nej, jag har inte fått något bra svar.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Per-Anders Rehn och Josef Björklund

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista