Resistenta bakterier drabbar fler

2:22 min

Förra året ökade antalet fall av resistenta tarmbakterier, så kallade ESBL, med 28 procent i Sverige, visar ny statistik från Smittskyddsinstitutet. Också den variant av ESBL som står emot alla moderna antibiotikasorter har ökat.

Antalet fall där vanliga sjukdomar som urinvägsinfektion inte längre går att bota med vanliga antibiotika ökar snabbt i Sverige. Förra året rapporterades drygt 7 200 personer bära på ESBL-bakterier, och den variant som står emot alla moderna former av antibiotika har hittills smittat 70 personer.

– Vi tycker det är oroande att ökningen är så pass kraftig. De vanliga ESBL har vi nu drygt 7 000 nya fall av, och det här ger konsekvenser för vården. Patienter som kommer in och är svårt sjuka, måste man beakta att det här kan vara en patient som kan ha den här typen av resistens och se över antibiotikavalet, säger Karin Tegmark-Wisell, överläkare vid Smittskyddsinstitutet.

ESBL är ett enzym som bakterier kan bilda och som bryter ner de vanlig antibiotika. ESBL-bakterier måste därför behandlas med starkare läkemedel som kallas karbapenemer. Men den nya varianten av ESBL – ESBLCarba – står emot också den medicinen.

Båda varianterna har ökat snabbt i Sverige de senaste åren. Men internationellt sett är läget fortfarande relativt gynnsamt i landet, enligt Smittskyddsinstitutet. De innebär också att de flesta smittas utomlands. Grekland, Italien, Indien och Sydostasien har betydligt högre siffror än vi, enligt Karin Tegmark Wisell.

– I de allra flesta fall handlar det om patienter som varit på turistresa till exempel i Sydostasien eller Balkan och råkat ut för någon olycka och under sjukhusvistelsen plockat upp den här typen av resistens. Sedan kommer man hem och vid den fortsatta behandlingen i Sverige upptäcker man att de bär på resistenta bakterier och ibland också har en infektion av dem, säger hon.

Smittskyddsinstitutet publicerar i dag en rapport med rekommendationer om hur ESBL-smittade personer ska hanteras i vården. Enkelrum och särskilt avdelad personal är nödvändigt åtminstone för de ESBLCarba-drabbade. Men frågan är om svensk sjukvård klarar det.

– Vi tycker att det är så pass allvarligt och vi vet att det framförallt är patienter som har vårdats på sjukhus i andra länder som kan bära på den här smittan. Så vi tycker att man måste prioritera här patienterna. Man bör prioritera enkelrum och i möjligaste mån särskild personal, som bara vårdar de här patienterna, säger hon.

Är det realistiskt i dagens sjukvård?

– Det kan nog se lite olika ut i olika landsting men bemöter man det inte nu kan vi hamna i en situation där vi får en smittspridning, och det är mycket svårare att vända den trenden.

Fakta: ESBL

ESBL betyder Extended Spectrum Beta-Lactamase och står för enzymer som olika bakterier bildar själva. ESBL-bildande bakterier är till exempel Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli. Enzymerna bryter ner de flesta vanliga antibiotika (penicilliner och cefalosporiner), då förlorar läkemedlet sin verkan på infektionen.

Vanliga ESBL-bakterier kan behandlas med en grupp kraftfulla läkemedel som heter karbapenemer. Ibland är de sista behandlingsalternativet vid svåra infektioner.

ESBLCarba är enzymer som också förstör karbapenemer. De som drabbas måste behandlas med ett  äldre preparat med allvarliga biverkningar, ofta i kombination med andra antibiotika.  Det ger stora behandlingsproblem och dödsfall.

Ekot

Anna Larsson

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista