Militanta djurrättsaktivister kan sabba forskning

2:19 min

Svensk polis saknar nationell samordning i arbetet mot militanta djurrättsaktivister, enligt ställföreträdande rikskriminalchefen Håkan Wall. Det drabbar personer som arbetar vid anläggningar där det bedrivs djurförsök. Och det kan leda till att Sverige förlorar forskning, enligt Brun Ulfhake, ansvarig för verksamheten med djurförsök vid Karolinska Institutet.

– Om forskarna känner sig utsatta och inte får något stöd så kommer de kanske välja andra forskningsinriktningar och projekt flyttar från landet, säger Brun Ulfhake.

Hösten 2011 fick anställda vid Astra Zeneca och Smittskyddsinstitutet dödshot via brev. Avsändaren var en ung man från Göteborg som skrev att han planerade en avrättning.

Förutom hot är besök i hemmet och förstörelse av egendom typiska brott som riktas mot personer som arbetar med forskning på djur.

Fram till 2004 skötte Säkerhetspolisen underrättelsearbetet kring brott med koppling till djurrättsaktivism. Men nu är ansvaret flyttat till länsnivå och det saknas en nationell samordning. Det gör att attentaten kan fortsätta, enligt Brun Ulfhake, ansvarig för forskning på djur vid Karolinska Institutet.

– Om man då har ett bra kontaktnät då kan man ju till och med veta i förväg att någonting är på gång. Man kan se mönster. Man kan gemensamt utveckla skyddsstrategier för de som är utsatta. Om varje sådan strategi och lösningsprocess ska ske hos en lokalpolis så är det självklart att det blir ineffektivt och långsamt. Och jag tror inte de (lokalpolisen) heller är speciellt lyckliga över den arbetsuppgiften. Vi tycket inte att det är bra, säger Brun Ulfhake.

Bilden bekräftas av Thomas de Neergaard, han är säkerhetschef vid Astra Zeneca, och ordförande i säkerhetsorganisationen vid europeiska läkemedelsindustriföreningen EFPIA.

Han säger till Ekot att deras anställda ibland utsätt för hot i deras hemmiljö, men att de har ett bra samarbete med polisen.

Men ett problem med hur polisen arbetar idag är att bevismaterial som till exempel Skånepolisen tar, riskerar att missas i utredningar på andra håll i landet. För det handlar om ett fåtal gärningsmän som är mycket brottsaktiva. Och många av dem är en del av en Europeisk kringresande rörelse, enligt Thomas de Neergaard.

Det finns idag ingen statistik över brottslighet med koppling till djurrättsaktivism. Men när Säpo höll koll på siffrorna för tio år sedan handlade det om omkring 200 anmälda brott per år.

Håkan Wall, ställföreträdande rikskriminalchef, är medveten om problemen och säger att man arbetar med att fördela ansvaret mellan Rikskriminalpolisen och Säpo.

– Den här frågan har vi själva identifierat, och det finns förbättringsområden. Och ett av de här områden som vi tittar på just nu är att vi ska kunna samordna oss bättre på nationell nivå. Det gäller inhemsk extremism över huvud taget, säger Håkan Wall.

Simon Andrén

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista