Utlovad katastrofhjälp betalas inte ut

Världens länder har hittills bara betalat in hälften av de pengar som utlovades i bistånd efter flodvågen som svepte över Indiska oceanens kustområden på annandag jul.

FN:s samordnare för katastrofbiståndet Margareta Wahlström säger att det är mycket viktigt att resten av pengarna nu kommer in snabbt.

– Jag tycker att det hittills är för lite. Inte baserat på hur det har varit, för det går alltid så här långsamt, men detta är alldeles för långsamt med tanke på den här katastrofen där saker och ting har gått så fort, säger Margareta Wahlström.

900 miljoner dollar har utlovats
Vid givarkonferensen i början av januari lovade världens länder drygt 900 miljoner dollar, mer än sex miljarder kronor i katastrofbistånd till länderna kring Indiska oceanen.

Men efter en månad har alltså bara hälften av de utlovade pengarna faktiskt betalats ut.

Sverige tillhör de länder som har skött sig väl. Sverige har hittills betalat ut nästan hälften av de 500 miljoner kronor som man lovat. Margareta Wahlström nämner också Nederländerna och Storbritannien som några som är bra på att omsätta löften i utbetalningar.

Vill inte peka ut något land
Hon vill däremot inte peka ut de länder som är lite sämre på att komma igång med skicka pengar.

– Jag tror inte att någon bland de professionella har någon dålig vilja, men det finns många väldigt olika administrativa system och olika budgetår. En del regeringar visar sin goda vilja genom att ge ett snabbt löfte, men sedan måste de göra omallokeringar i sin budget för att få fam pengarna. Och allt detta tar ju tid, säger Margareta Wahlström.

Obalans mellan projekten
Vidare råder det en obalans mellan projekten som ska använda pengarna. Det är lättast att få in pengar till barn som far illa, till mat och sjukvård, men svårare till det mer långsiktiga arbetet med återuppbyggnad.

Vissa återuppbyggnadsprojekt är bara finansierade med en tredjedel, till exempel de som går till att folk ska kunna återgå till ett normalt liv.

”Viktigt att få ett eget hem”
– Det är ju lika viktigt att folk ska börja arbeta, att man börjar att rensa upp i de mest förstörda områdena och att fiskarna får nya båtar så att det kan få en inkomst igen.

– Det är viktigt att barn får gå tillbaka till skolan, att man kan bygga temporära skolor och att folk får någonstans att bo, att de får ett eget hem. Det har mycket med ens värdighet att göra att man har ett eget hem där man har kontroll över sin egen situation, säger Margareta Wahlström, FN:s samordnare för katastrofbistånd.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista