Hjärtats hälsa en klassfråga

Hjärt-kärlsjukdomar är en klassfråga. Den sociala uppdelningen grundläggs redan när vi är barn. Det visar en studie gjord vid Arbetslivsinstitutet.

– Omständigheter i barn- och ungdomen har stor betydelse för både framtida social karriär och för framtida hälsa. Det är inte bara faktorer i det vuxna livet som har betydelse utan den sociala uppdelningen börjar väldigt tidigt i livet, där Tomas Hemmingsson är forskare.

Forskarna vid Arbetslivsinstitutet har via register studerat drygt 49 000 svenska män som mönstrade kring 1960, då de lämnade uppgifter om vikt och längd, rök- och alkoholvanor, familjeförhållanden och antal år de gått i skolan.

Obligatoriskt register används
Med hjälp av den tidigare obligatoriska folk- och bostadsräkningen har forskarna sedan tagit reda på hur dessa unga män hade det när de var i tioårsåldern.

Detta genom uppgifter om föräldrarnas yrke, utbildning, bostad och antal barn. Nästa uppföljning startade när männen var kring 40 år och fortsatte under ett decennium för att studera sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar.

Vanor och bakgrund påverkar
Då visade det sig att lågutbildade arbetare löper dubbelt så stor risk som högre tjänstemän att dö i en hjärt-kärlsjukdom.

– Rökvanor, alkoholvanor och även förmodligen matvanor som var missgynnande för hälsan fanns oftare hos lågutbildade, säger han.

Hur stor roll spelade det föräldrarna gjorde?

– De spelade nästan lika stor roll som rök- och alkoholvanor, säger Tomas Hemmingsson på Arbetslivsinstitutet.

Jenny Waldem
jenny.waldem@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".