Frystorkning kan bli begravningsmetod

I framtiden kan en del av oss komma att frystorkas när vi dött. Kyrkogårdsförvaltningen i Jönköping lämnar i vår in en ansökan om att få bygga den första anläggningen för frystorkning.

En handfull döda kroppar ligger redan nedkylda i väntan på  begravnings metoden, men begravningen kan komma att dröja, eftersom frystorkningen inte finns med i begravningslagen.

– Vi har en begravningslag, som bara känner två former av begravning, jordbegravning av stoft och kremering. Något annat finns inte. Om man ska få möjlighet att använda frystorkning som metod får man se till att lagen ändras, säger juristen Bertil Werner, som är ordförande i Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.

Det är också osäkert om frystorkning kan ingå i avgiften för begravningen.

Församlingsförbundet, där kyrkoförsamlingarna som är huvudmän för begravningsverksamheten är medlemmar, är positivt till den nya metoden.

Söker tillstånd
Kyrkogårdsförvaltningen i Jönköping ansöker i vår hos länsstyrelsen om att få bygga en anläggning, som ska kunna stå klar till hösten.

Vid frystorkning fryser man ner den döda kroppen i en kista med hjälp av flytande kväve. Kroppen och kistan skakas till ett pulver, vattnet dunstas bort, metallerna skiljs ut och sedan gräver man ner pulvret i en ny kista i jorden.

Enligt metodens upphovskvinna, Susanne Wiigh-Mäsak, är frystorkning ett mer miljövänligt alternativ.

Tekniken behöver utvecklas
Det finns en del problem, som att pulvret riskerar att svälla vid väta och att djur kan komma att gräva upp pulvret. Själva tekniken är inte färdigutvecklad.

Trots att frystorkningen ännu är i sin linda finns det redan människor som valt den nya metoden. Döda kroppar ligger och väntar.

– Det har förekommit. Jag hörde om ett fall nyligen om en kropp som låg i frysrum i tre månader. Till slut kom man fram till att man måste göra något annat och då blev det kremering, säger juristen Bertil Werner.

I nuläget väntar en handfull döda kroppar på frystorkning, bland annat i Eskilstuna.

Susanne Wiigh-Mäsak, vars företag marknadsför frystorkningen, säger att döda kroppar förvaras tillfälligt i väntan på en metod som ännu inte existerar.

– Det är en fin och viktig handling som de som önskar detta har visat. Det betyder mycket för dem och för projektets framväxt.

Flera kyrkogårdsförvaltningar runt om i landet är nyfikna på frystorkningen, men det finns också tveksamhet.

– Jag kan inte se några fördelar. Vi tror det blir mycket dyrare, krångligare och vi kanske måste ha mera personal. Vissa vill kremeras efteråt och då undrar de varför man ska ha den här metoden med frystorkning också, säger kristdemokraten Birger Jacobsson, som är ordförande i kyrkogårdsnämnden i Huddinge.

Svenska kyrkan centralt har varken sagt ja eller nej till frystorkning, men följer frågan med intresse.

Kyrkan neutral
På Svenska kyrkan i Sollentuna är Ingvar Hedaeus teknisk chef.

Han tror liksom juristen Bertil Werner att det kommer att dröja flera år innan frystorkningen införs. Han är inte främmande för att själv bli frystorkad.

– I så fall måste man se det som förstadier till en kremering, säger Ingvar Hedaeus.

Vad tänker du om det rent etiskt, att man ska kylas ner och sen skakas till partiklar?

– Det är ett tekniskt förfaringssätt, men det är kremering också. Jag ser inget sådant problem, säger Ingvar Hedaeus, teknisk chef på Svenska kyrkan i Sollentuna.

Jenny Waldem
jenny.waldem@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".