Skolans misslyckande kostar miljarder

1,5 miljarder om året kostar det individuella programmet som de utan godkänt i matte, engelska eller svenska får gå, det har Rådet för skolans måluppfyllelse räknat ut.

Rådet för skolans måluppfyllelse bildades för fyra år sedan av de två lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund och Svenska kommunförbundet.

Varje år utvärderar rådet skolan och ser vad som är bra och dåligt och hur väl skolan når sina mål.

Grundskolan håller låg kvalitet
Rådet hävdar att grundskolan håller dålig kvalitet eftersom mer än 10 000 elever varje år inte blir behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. Det är över tio procent av eleverna.

Istället börjar de på det Individuella programmet, IV. Dit kommer också tusentals avhoppare från det vanliga gymnasiet varje år, de flesta på grund av dåliga kunskaper från grundskolan, enligt rådet.

Men bara en tredjedel av IV-eleverna kommer sedan in på det vanliga gymnasiet. De andra slutar skolan efter något år eller två.

Uppgifter från sex kommuner
Enligt rådets beräkningar kostar IV ungefär en och en halv miljard kronor för Sveriges kommuner varje år. Beräkningen bygger på uppgifter från sex kommuner med en genomsnittskostnad på 70 000 kronor per IV-elev.

Siffran stämmer bra med Skolverkets uppgifter om vad elever på vanliga gymnasieprogram kostar. Samhällsvetenskapseleverna är billigast med cirka 66 000 kronor och naturbrukseleverna dyrast med 136 000 om året.

Viktigast är bra lärare. Fler utbildningsplatser och bättre lärarutbildning behövs, skriver rådet, som vill visa att misslyckanden kostar och att det är bättre för eleverna om pengarna satsas tidigt i grundskolan.

Bra med tidigt stöd
Utvärderingarna visar att skolor som utifrån elevernas behov sätter in stöd tidigt lyckas bäst med att ge eleverna behörighet till gymnasiet.

Evert Lindholm är medlem i rådet och vet vad de som bestämmer i skolan ska dra för slutsats av rapporten.

– Man måste sätta fokus på de elever som har problem redan i de lägre stadierna och se till att man sätter in åtgärder där. Och följa upp de åtgärderna, säger han.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".