Den planerade gruvan i Kallak ligger precis där samerna har sitt renbete. (Aktivisterna i bilden har ingen direkt koppling till artikeln/inslaget.) Foto: Linus Nygren/Sveriges Radio.

Samer kräver stopp för gruvplanerna i Kallak

"Vi måste börja säga ifrån"
1:57 min

Planerna för en gruva i Kallak utanför Jokkmokk i Norrbotten har orsakat stora protester. Sex demonstranter greps tidigare i veckan av polisen när de blockerade vägen för gruvföretaget som skulle provbryta efter järnmalm där. Nu engagerar sig även Sametingets ungdomsråd i frågan och menar att gruvplanerna måste stoppas.

– Risken är, om Kallaksgruvan tillåts öppna, så kommer det att följa en störtflod av fler gruvor efter sig och då har vi strax ingenting kvar. De brotten mot samiska mänskliga rättigheter kan vi inte låta passera. Det må ta slut någonstans, vi måste börja säga ifrån, säger Josefina Lundgren Skerk, ordförande i Sametingets ungdomsråd i Sverige.

Det handlar om planerna om en ny gruva i Kallak, ungefär fyra mil väster om Jokkmokk. Gruvföretaget Jokkmokk Iron Mines har beviljats tillstånd för provbrytning av järnmalm.

Men i början av sommaren samlades ett tiotal demonstranter där och blockerade vägen till malmfyndigheten med hjälp av bland annat stora stenar. Den planerade gruvan ligger precis där samerna har sitt renbete.

– Vi ser dels hur våra marker närmast ges bort till internationella bolag, som sedan inte behöver ge någonting tillbaka till lokalsamhällena, eller till samerna eller städa upp efter sig själva, säger Josefina Lundgren Skerk.

Sametingets ungdomsråd kräver även att Sametinget tar ställning i frågan:

– Jag skulle vilja se att Sametinget säger ifrån ordentligt, säger Josefina Lundgren Skerk.

Stefan Mikaelsson, som är Sametingets ordförande, säger att Sametinget inte tagit ställning i det enskilda fallet om gruvan i Kallak. Men de jobbar på en mineral- och gruvpolicy som bland annat kommer att innehålla krav på att samernas rättigheter i större omfattning ska få ta plats i diskussioner om framtida gruvplaner:

– Det innebär ju att det inte är bolagens önskemål som ska styra och ställa, utan det är folkrätten. Den samiska rätten är osynliggjord i det svenska rättssystemet, säger Stefan Mikaelsson.

Sametingets ungdomsråd har nu vänt sig regeringen för att få hjälp att diskutera hur de samiska intressen inte ska glömmas bort i framtida gruvplaner:

– Jag hoppas att regeringen på allvar lyssnar på samerna och gör oss till en del i den framtida utvecklingen i Sverige, säger Josefina Lundgren Skerk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".