Tsunamikatastrofens offer i Aceh flyttar in i tillfälliga baracker.

Tsunamidrabbade får tillfälliga bostäder

En lång väntan i tältläger och på offentliga byggnaders golv, börjar ta slut för tsunamikatstrofens offer i den indonesiska Acehprovinsen. I busslast efter busslast flyttas de till snabbkonstruerade tillfälliga baracker.

Allt de ägde rymdes i två pappkartonger, tre plastpåsar och en sliten men sprängfylld portfölj. Där rymdes det lilla de rotat fram ur sitt raserade hem, lite kläder, lite köksprylar, några minnessaker, berättar SR:s utsände Bengt Therner om en familj som just bordar en buss som ska ta dem till en ny anhalt efter tsunamikatastrofen.

Kvinnan i familjen, Rosma Vali, hade mycket liten aning om vad de var på väg till men var ändå förväntansfull och hade dagen till ära målat på extra läppstift efter flera ovärdiga veckor på golvet i kommunalhusets entré.

Semipermanenta bostäder
44 personer trängde ihop sig i bussen för färden till de så kallade semipermanenta bostäderna, något som antyder att det är bättre än tält och offentliga byggnaders golv men sämre än riktiga hus.

Människorättsorganisationer har uttryckt farhågor för att dessa bostäder ska bli ett instrument för att kontrollera en tänkbart separatistiskt inriktad befolkning och att flyttningen dit kan ske med tvång.

Stor glädje
Frivilligheten i den flyttning Bengt Therner bevittnade var det dock inget fel på. Rosma Vali var sprillans glad när hon tog sitt nya hem i besittning.

– Tack gode gud vad glad jag är, sa hon.

Hennes man och dotter stämde in. Då här stort har vi aldrig bott förr. Det måste vara nästan 20 kvadratmeter, sa de.

Jämfört med hur de har haft det och allt de har gått igenom blir nog det mesta väldigt, väldigt bra, avslutar Bengt Therner sin rapport från Banda Aceh.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".