Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Ellen Jelinek i Sommar i P1: ”Gå hem nu och kom inte tillbaka”

Publicerat torsdag 15 augusti 2013 kl 12.55
1 av 5
Ellen Jelineks bästa Sommarpratspose.
2 av 5
Ellen Jelinek med sin producent Emma Janke.
3 av 5
Diplomutdelning med Sommarboss-Bibi.
4 av 5
5 av 5
Emma Janke och en typisk tekniker Johan Egeskog-pose.

Hon mobbades ut från scenskolan av både klasskamrater och rektor. Året därpå hände samma sak med en annan elev som då tog sitt liv. Skådespelaren Ellen Jelinek berättar i Sommar i P1 om sin brokiga väg mot framgången och hur tiden på scenskolan påverkat henne.

Det var först på femte försöket som hon blev antagen till Teaterhögskolan och hennes barndomsdröm gick i uppfyllelse. Men tiden på Sveriges mest aktade skådespelarutbildning blev inte alls som Ellen Jelinek tänkt sig. I Sommar i P1 berättar hon om en stökig period där hon ifrågasatte skolans arbetsmetoder och blev uppkallad till rektorn.

- Det är ingen i din klass som tycker om dig. Vi tycker att du ska gå hem nu och inte komma tillbaka, återger Ellen Jelinek i sitt Sommarprogram rektorns besked. Du kan skylla på att du är med barn. Om det här kommer ut i branschen, du är ju kvinna. Det är ingen som vill ha dig här.

Ellen Jelinek beskriver i programmet hur allting svindlade för henne. Hur all energi försvann och hur hon övervägde att ta sitt liv. Men hennes ofödda barn i magen gav henne energi.

- Jag tog reda på lite fakta. Nej, skolan hade inte rätt att stänga av en elev från en dag till en annan. Teaterhögskolan står under Högskoleverket, berättar Ellen Jelinek i Sommar i P1. Man ska få samtal och skriftliga varningar. Man ska få chans att få veta vad problemet är så att man kan bättra sig.

Ellen Jelinek fick gå kvar på skolan men tvingades genomföra utbildningen själv, utanför klassen. Hon berättar hur hon vid ett tillfälle träffade de andra klasskamraterna i en form av gruppterapi.

- Jag skulle sitta tyst och så skulle alla få säga vad dom tyckte om mig. Det var en total nära döden upplevelse. Så fort någon försökte säga det minsta positiva så slogs det ner, nu hade gruppen slutit sig, hackordningen satt, och ingen ville väl stå på tur.

Vändningen för Ellen Jelinek, berättar hon, kom när hon fick Björn Granath som scenframställningslärare. Sakta kunde hon bygga upp sitt självförtroende igen. Hon sa då också till skolledningen att om en sådan här situation uppstod med någon annan elev ville hon gärna vara med som ett stöd.

- Redan året efter stängde de av en tjej till. För alltid kommer jag att leva med mitt dåliga samvete och skuld för att jag inte hjälpte henne mer, berättar Ellen Jelinek i Sommar i P1. Jag om någon visste hur det kändes. Men jag hade fullt upp med min egen överlevnad. Hon hängde sig på psyket en kort tid efter att hon fått veta att hon skulle gå själv resten av sin utbildning.

- När jag ser tillbaka på händelserna på scenskolan så fylls jag av vrede för att jag inte berättade för någon om min situation. Jag berättade inte ens för mina föräldrar. Men rektorns ord ekade alltför länge i mitt huvud  ”Om det kommer ut i branschen, du är ju kvinna” Jag lät mig tystas därför att jag helt enkelt trodde på dom orden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".