SOS Alarm också kritiskt ill att föreslagen myndighet bara ska sköta utlarmning av akuta larm. Foto: Bertil Ericson/Scanpix

SOS Alarm: Larmtjänst sköts bäst av bolag

SOS Alarms vd: Bolag mer kostnadseffektivt
2:12 min

SOS Alarm tycker inte att en sammanhållen larmtjänst ska drivas av en myndighet. Bolagsformen är bättre. Det skriver SOS Alarm i sitt remissvar över utredningen om alarmeringssystemet i Sverige.

– De som finansierar tjänsten, nämligen kommuner och landsting, har större möjligheter att påverka den tjänst de får, och även påverka resursanvändningen. Och då blir det en mer, tycker vi, kostnadseffektiv lösning för samhället, säger Johan Hedensiö, vd SOS Alarm.

Att SOS Alarm AB tycker att bolagsformen är den bästa driftsformen är kanske inte så förvånande. Inte heller att de värnar kommuner och landsting, som via SKL, äger halva SOS Alarm.

Även Sveriges Kommuner och Landsting, var, i sitt remissvar kritiska till tanken att bilda en ny myndighet med ansvar för alarmering. Särskilt som den nya myndigheten bara föreslogs sköta utlarmning av akuta larm, vilket kräver kompletterande organisationer för larm som inte anses akuta. Även SOS Alarm är kritiska till den föreslagna uppdelningen.

– Ta som exempel ambulansverksamheten, så är det ju svårt att skilja på ambulanser som resurser. Vad ska användas till akuta insatser och vad ska användas till mindre akuta insatser. Därför att det kan också förändras.

– En händelse som från början bedöms som mindre akut kan utvecklas och bli mer akut. Om de då redan är upptagna av någon annan verksamhet, så blir det svårare att använda resurserna effektivt, än om det hålls ihop i ett enda system, säger Johan Hedensiö.

SOS Alarm tycker dessutom att utredaren underskattat kostnaderna, både för omställningen och driften. Omställningskostnaden hamnar snarare på mellan 200 och 250 miljoner, än de 90 till 150 miljoner som utredaren kom fram till. Den årliga kostnaden för verksamheten är också grovt underskattad, anser Johan Hedensiö.

– Vår bedömning är att den kostnad man föreslår för driften, på 550 miljoner, den tror vi är grovt underskattad.

Så vad är "grovt underskattad"? Blir det dubbelt så mycket?

– Det är svårt att säga, men det handlar åtminstone om, skulle jag säga, om hundratals miljoner till, säger Johan Hedensiö.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".