Killen på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: Adam Ihse/Scanpix.

Polisen har dålig koll på kriminellas springpojkar

"Det var typ hämta pengar och sånt"
2:02 min

I stora delar av landet utnyttjas så kallade springpojkar, i vissa fall så unga som 11-åringar, av äldre kriminella. Kalibers granskning visar att polisen har dålig koll på vilka springpojkarna är.

– Det är därför man har springpojkar, för att det ska vara svårt, säger Anders Göranzon, som är chef på spaningsroteln i Södertälje och en av de ansvariga för insatsen mot organiserad brottslighet där.

Vi har frågat landets alla polismyndigheter, och problemet med unga som utnyttjas för att göra tjänster åt äldre kriminella visar sig vara spritt i stora delar av landet.

Vid de allra flesta – 17 av 21 polismyndigheter – finns personer som kan bekräfta att det här förekommer hos dem.

"Sami" kallar vi en 15-åring som fram till nyligen varit springpojke. Han tog själv kontakt med en gängmedlem när han var 12-13 år.

– Det var typ hämta pengar och sånt. Typ ringa upp en person och säga kom hit med si och så mycket. Det var inte små summor. 13 lax och sådant. Det var folk som var skyldiga honom, berättar Sami.

Kalibers granskning visar också att gängen inte behöver aktivt behöver rekrytera springpojkar – de här barnen och ungdomarna rekryterar sig själva.

En tidigare gängmedlem som vi kan kalla "Affe" lät springpojkar förvara olagliga saker åt honom.

– I deras huvud trodde de att de gjorde mig en tjänst och på så sätt ville de skapa band mellan oss, de ville visa sig lojala och allt det. Men i mitt bakhuvud var det utnyttjande att de fick ha saker hos sig och inte hos mig. Just därför att de kanske är lite yngre än mig, får lägre straff och polisen har mer koll på mig än på dem, säger Affe.

Det här är alltså något som pågår runt om i landet. Samtidigt säger poliser vi pratar med att det här är något som de har dålig koll på.

De flesta av dem vi når säger att de inte vet hur många sådana här springpojkar man har i sitt område och det är sällan de figurerar i domar eller polisutredningar.

– Vi vet vilka det är, men sedan är vi olika duktiga på att de facto lagföra dem, säger Anders Göranzon på Södertäljepolisen.

Vad kan det leda till att det är olika på den punkten?

– Problemet är att om vi inte är duktiga på att först identifiera och sedan lagföra dem, om vi undviker att agera på den information vi har, då innebär det att de här killarna – och någon gång en tjej – växer och till slut kommer de in i den inre kretsen och blir grovt kriminella, säger Anders Göranzon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".