Polarpriset sammanför nord och syd

Från Helsingfors till Dakar. Polarpriset kallar sig gärna för ett "gränsöverskridande musikpris". Årets pristagare Youssou N'Dour och Kaija Saariaho visar tydligt att priskommittén menar allvar med den ambitionen

Bob Dylan, Joni Mitchell, Ennio Morricone, Stockhausen, Björk och Eric Ericson. Lägg till raden Youssou N'Dour och Kaija Saariaho. Den senegalesiske musikern och den finska tonsättaren mottar på tisdagen Polarpriset ur kung Carl XVI Gustafs hand vid en ceremoni på Konserthuset i Stockholm. Utöver äran får pristagarna en miljon kronor vardera.

Polarpriset har delats ut sedan 1992 då Paul McCartney och - jo det stämmer - de baltiska staterna fick de första priserna. Festligheterna åtföljs av en årligen återkommande kritik som kan sammanfattas med orden "varför får han/hon/de priset när hon/han/de inte har fått det?" Priskommittén var åtminstone säkra på varför de valt årets Polarpristagare.

I motiveringen liknas Youssou N'Dour vid en västafrikansk griot, en sjungande berättare vars röst "rymmer en hel kontinents historia och framtid, blod och kärlek, drömmar och kraft".


– Vad som gör det här priset så spännande är att det sammanför olika musiker, sade Kaija Saariaho vid Polarprisets presskonferens på måndagen.


Med glimten i ögat berättade hon att hon tycker att priskommittén gör väldigt "intelligenta val" när de varje år utser två sinsemellan olika pristagare.


– Man använder det bästa från populärmusikens värld vilket gör att smalare konstmusik får uppmärksamhet, sade hon.


Youssou N'Dour är en av Afrikas största artister och innehar i dag posten turistminister i Senegal. Mest känd för den västerländska publiken är han kanske tack vare låten "7 seconds" som med svenska Neneh Cherry på sång blev en megahit 1994. Tillsammans med den senegalesiske sångaren Carlou D framför Neneh Cherry "7 seconds" under prisceremonin på tisdagen.


– Det är en stor ära för mig att få priset, men det bästa är att det kommer vid rätt tidpunkt. I Senegal pågår en debatt där folk säger att jag har glömt musiken. Nu förstår alla att jag inte har gjort det, sade han när TT Spektra träffade honom efter presskonferensen.


Youssou N'Dour tillstod dock att det är svårt att kombinera arbetet som minister med en karriär som musiker.


– Det är svårt att hitta tid för musiken. Min passion är fortfarande musiken, men nu arbetar jag för regeringen för att hjälpa mitt land.

För den breda allmänheten är Kaija Saariaho inte lika känd som Youssou N'Dour, men den finska tonsättaren är världsledande i arbetet med att vidareutveckla och revitalisera klassiska former som kammarmusik och verk för symfoniorkester och opera.

Efter avslutade studier på Sibelius-Akademin i Helsingfors studerade Saariaho elektro-akustisk musik vid IRCAM i Paris. Hon blandar i sin musik traditionella instrument med elektroniska och ljud som skapas med hjälp av datorer.

Under presskonferensen sade Kaija Saariaho skämtsamt att ingen frågat henne om hon vill bli minister. Hon vet hon dock vad hon skulle göra om hon fick chansen.


– Jag skulle vara skolminister. I dag behöver barnen inte lära sig teknik, det gör de ändå snabbare än vi gör. Jag skulle se till att de konstnärliga ämnena fick plats i skolan och att alla barn lärde sig spela ett instrument.

TT Spektra

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".