Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

1 800 försvarstjänster kan slopas

Uppdaterat lördag 31 augusti 2013 kl 10.40
Publicerat lördag 31 augusti 2013 kl 04.00
"Kan hända att slagkraften inte blir lika stor"
(2:23 min)
Foto: Fredrik Persson/Scanpix.

Försvarsmakten tror att ungefär 1 800 tjänster måste slopas fram till 2019 om organisationen ska klara budgetramarna och regeringens rationaliseringskrav.

Den kan innebära neddragningar inom en rad olika förband. 

– För att fullt genomföra detta, kommer vi nog behöva gå in i krigsförbanden och göra vissa justeringar i dem. Det innebär inte att krigsförbanden försvinner, utan att vi gör vissa reduceringar i själva förbanden. Det är klart att i stort kommer våra uppgifter att kunna genomföras, men självklart kommer det också att få en viss betydelse på operativ förmåga och möjligheten att producera förband. Men det är för tidigt att säga hur pass mycket, säger generallöjtnant Jan Salestrand.

Försvarsmakten har nyligen bestämt att den behöver drygt 33 000 civilt och militärt anställda för att klara sitt uppdrag.

Men i våras krävde regeringen att försvaret skulle minska lönekostnaderna med 500 miljoner till 2019, då regeringen menade att försvaret skrivit upp personalbehovet. Försvarsmakten har nu svarat och i praktiken motsvarar minskningen mellan 700 och 800 anställda.

Eftersom inga regementen får slopas kan flera förband förlora ett kompani med kanske 50 till 100 soldater och det kommer minska grundberedskap och operativ förmåga.

– Skulle vi gå in krigsförband och göra vissa reduceringar, så kan det hända att slagkraften på en bataljon inte blir lika stor. Men det innebär inte att vi inte sköter grundberedskapen, säger Jan Salestrand.

Men redan innan regeringen kom med sina krav i våras hade Försvarsmakten på egen hand skissat på en neddragning med drygt 600 militärer och drygt 400 civila fram till 2019, för att klara budgetramarna.

Totalt innebär de två ändringarna ungefär 1 800 färre tjänster med färre skrivbordsofficerare, civila och heltidsanställda soldater som resultat.

Samtidigt ändras inriktningen på de kvarvarande resurserna så det blir något fler officerare som ska utbilda soldater och deltidsanställda soldater än tidigare planerat.

Men det är drygt fem år till 2019 och frågan är varför inte Försvarsmakten, precis som andra myndigheter stegvis ska rationalisera verksamheten.

– Då ska man se det i skenet av att vi har rationaliserat väldigt mycket. Tittar man på krigsorganisationen, en ubåt eller en korvett, så har den ett visst antal positioner som måste vara bemannande. Man kan inte säga att man tar bort tre på ett fartyg, utan det finns en grundbesättning som måste finnas där, säger generallöjtnant Jan Salestrand.

Försvarsminister Karin Enström, vill inte nu tala om minskad personal. I stället hoppas hon på ökade budgetanslag.

– Mitt fokus är att höja Sveriges försvarsförmåga och just nu jobbar jag för höjda försvarsanslag, redan i höstens budget. På lång sikt så arbetar jag tillsammans med Försvarsmakten för att få balans mellan uppgifter och resurser.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".