Kaj Dahlgren. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio.
1 av 2
Kaj Dahlgren blev överraskad när läkarna berättade att han hade tillfälliga hjärtflimmer. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio.
Emma Svennberg. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio.
2 av 2
Emma Svennberg, ST-läkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus, är en av forskarna bakom studien. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio.

Många med hjärtflimmer får ingen behandling

Förmaksflimmer behöver inte ge några symptom
2:11 min

Efter att ha undersökt 25 000 personer i 75-årsåldern har svenska forskare konstaterat att minst fem procent har obehandlat förmaksflimmer i hjärtat och riskerar stroke. Studien presenteras vid hjärtkongressen som inleddes i Amsterdam i dag.

En av dem som forskarna upptäckte var Kaj Dahlgren i Stocksund.

– Jag var inte alls orolig för jag var helt övertygad om att det här inte berörde mig överhuvudtaget. Så jag blev faktiskt rätt överraskad när de sa att jag hade tillfälliga hjärtflimmer. Så det var ju bra att jag gjorde det, säger han.

Kaj Dahlgren fick med sig en mätare för hjärtrytmen med sig hem. Han mätte morgon och kväll i två veckor.

– Det var helt odramatiskt. Man sätter in tummarna och sedan ser man på en liten TV-skärm en kurva som blippar förbi. När allt är klart trycker man på en sänd-knapp och så går alltsammans in på en centraldator. Så det är helt okomplicerat.

Förmaksflimmer behöver inte ge några symptom. Därför förblir många fall oupptäckta, vilket är allvarligt personer med förmaksflimmer har en ökad risk för stroke, säger en av forskarna i studien, Emma Svennberg.

– Man kan säga att en tredjedel av patienterna med förmaksflimmer har inga symptom alls, inga obehag, och då behöver man leta aktivt efter det. Sedan är det också en betydande underbehandling av förmaksflimmer i dag, säger hon.

Vad har det för betydelse att gå med förmaksflimmer utan behandling?

– Ja, vi vet att man har en fem gånger högre risk för att få en stroke när man har förmaksflimmer och att strokeinsjuknandet man får är mycket mer allvarligt om man har förmaksflimmer.

Behandlingen av förmaksflimmer är blodförtunnande medicin. Vid sidan av den vanligaste, Waran, finns nu flera nyare medel som inte kräver lika noggranna kontroller. Kaj Dahlgren som fått ett av de nya medlen är nöjd.

– Ja, det är helt odramatiskt, jag tar ett piller på morgonen och ett piller på kvällen och jag mår fortfarande alldeles utmärkt, skrattar han.

Emma Svennberg hoppas kunna nå fler som har nytta av behandling.

– Det vi hoppas på i den här studien är att genom att sätta in blodförtunnande behandling kan minska risken för stroke för den enskilda individen men också för hela samhället, säger hon.

Faktaruta: Massundersökning avslöjade många i riskzonen

Samtliga 75-76-åringar i Stockholm och Hallands läns landsting inbjöds att delta i screeningstudien Strokestop. Enligt preliminära resultat som presenterats vid den europeiska hjärtkongressen i Amsterdam hittade forskarna obehandlat förmaksflimmer hos fem procent, vilket ger en fem gånger högre risk för stroke än hos personer utan flimmer.

Eftersom blodflödet störs vid förmaksflimmer bildas blodproppar lättare. Om de förs vidare till hjärnan ökar risken för allvarliga strokefall.

Om behandling med blodförtunnande medel sätts in minskar risken för stroke med 70 procent enligt studien. Varje strokefall kostar förutom stort lidande också cirka  600 000 kr för samhället under det första året enligt hälsoekonomiska beräkningar.

Slutliga resultat från Strokestopstudien väntas i november 2018.

Strokestop är till största delen finansierad av Stockholms läns landsting och Hjärt-lungfonden. Mindre anslag har getts av bolagen Boehringer Ingelheim, Pfizer, Bayer och Roche.

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".