Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Regeringsskifte väntas efter valet i Norge

"Tror att många norska väljare önskar en ny regering"
7:17 min

Nu på måndag den 9 september är det dags för stortingsval i Norge, vårt grannlands motsvarighet till riksdagsval. Valfrågorna är klassiska och handlar om skola, vård och omsorg, men en minst lika viktig diskussion handlar om vilka partier som kommer att regera tillsammans.

Klart är, i alla fall sett till opinionsmätningarna, att Norges motsvarighet till Socialdemokraterna, Arbeiderpartiet, som regerat i en rödgrön koalitionsregering sedan 2005, backar och det konservativa partiet Höyre går framåt - och allt tyder på ett regeringsskifte efter valet på måndag.

– Den regering vi har i dag, de rödgröna och de tre partierna, de ligger så långt efter i mätningarna att det inte finns någon analytiker som ser att det kan bli möjligt för dem att klara av att få en majoritet från väljarna, säger Trine Eilertsen, politisk kommentator på NRK.

I den rödgröna koalitionsregeringen med Jens Stoltenberg som statsminister ingår förutom Stoltenbergs socialdemokratiska Arbeiderpartiet (Ap) även de två mindre partierna Sosialistisk Venstreparti (Sv) och Senterpartiet (Sp). Samtliga partier i den rödgröna koalitionen backar, enligt opinionsmätningarna.

– Åtta år i regering, det sliter både på initiativrikedomen och visionerna. Jag tror att många norska väljare önskar om inte en helt ny politik, så en ny regering, säger Trine Eilerstsen.

Den sittande regeringen är väldigt upptagen med vad man har gjort, och har mindre tid till visioner för framtiden, säger Eilertsen. Dessutom har Höyre rört sig närmare mitten politiskt, vilket minskat skillnaden gentemot Arbeiderpartiet.

De fyra borgerliga partierna Höyre (H), Kristelig Folkeparti (Krf), Venstre (V) och Fremskrittspartiet (Frp) är enligt de senaste opinionsmätningarna i majoritet. Samtliga fyra partier har upprepade gånger sagt att om det blir en borgerlig majoritet, så blir det en borgerlig regering. Men hur den regeringen ska se ut är mer oklart.

Det största borgerliga partiet, Höyre, har som ambition att ha ett så brett samarbete som möjligt, och partiledaren Erna Solberg har öppnat för att ta in högerpopulistiska och invandringskritiska Fremskrittspartiet i en regering.

– Det är inte givet att det blir en majoritetsregering, för det är väldigt stor skillnad på Fremskrittspartiet som ligger till höger om Höyre, och Venstre och Kristelig Folkeparti, som står mot mitten, och de är väldigt öppna med att det inte är säkert att de kommer att kunna sitta i regering tillsammans.

Liberala Venstre, som kan jämföras med svenska Folkpartiet, och kristdemokratiska Kristelig Folkeparti vill gärna sitta i regering med Höyre, men de har båda sagt att de inte önskar en ”mörkblå” regering där Frp ingår, de vill ha en regering mer mot mitten.

Fremskrittspartiet kommer av allt att döma göra långt ifrån sitt bästa val i år. I förra valet fick de 23 procent av rösterna, nu har de enligt en sammanvägning av förra veckans opinionsmätningar backat till omkring 16 procent. Ändå kan de för första gången bli en del av en ny regering.

– Det har med två saker att göra. Det ena är att det politiska avståndet mellan Fremskrittspartiet och Höyre och de andra partierna har varit stort, inte minst vad gäller ekonomisk politik. Dessutom är det mer tillit mellan partiledarna nu, tidigare var det inte det, säger Trine Eilertsen.

Sannolikheten för att Fremskrittspartiet hamnar i regeringsställning efter valet bedömer Eilersten och många analytiker och kommentatorer med henne som stor.

– Fremskrittspartiet önskar det väldigt starkt, och Höyre önskar ha partiet på insidan av en regering, men det är inte säkert att det blir så. Det beror lite på hur stora partierna blir.

Debatten om att Fremskrittspartiet kan bli en del av en regering för första gången i Norge har stundtals känts större här i Sverige är i Norge. Det förklarar Trine Eilertsen med att Norge generellt har en hårdare invandringspolitik än vad Sverige har, som både Arbeiderpartiet och Höyre står bakom. En annan förklaring är att man inte kan jämföra Fremskrittspartiet, som fyller 40 år i år, och som är sprunget mer ur ett missnöje än ur främlingsfientlighet, rakt av med Sverigedemokraterna.

– Frp har existerat längre och har utvecklat en bredare och mer sammansatt politik på många områden. De får väljarstöd på andra frågor än till exempel invandringspolitik, säger Trine Eilersten.

Samtidigt har den sittande regeringen som huvudstrategi att varna för att Norge nu kan få Frp i regering, vilket kan göra att Arbeiderpartiet får en fördel bland väljare som står och väljer mellan dem och Höyre.

Politiskt system

Regeringen har i praktiken den verkställande makten i Norge och stortinget (riksdagen) den lagstiftande.

Stortingsval hålls vart fjärde år.

Norge är indelat in 19 fylken (län) inklusive Oslo kommun. Mitt emellan varje stortingsval hålls fylkes- och kommunalval vart fjärde år.

Stortinget har 169 mandat, 150 som fördelas i fylkena i förhållande till partiernas resultat där, och 19 utjämningsmandat som går till partier som fått mer än fyra procent av rösterna i hela landet.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Norges regeringar de senaste 30 åren

1983–86 Kåre Willoch, Høyre, Senterpartiet och Kristelig Folkeparti
1986–89 Gro Harlem Brundtland, Arbeiderpartiet
1989–90 Jan P. Syse, Høyre, Senterpartiet och Kristelig Folkeparti
1990–96 Gro Harlem Brundtland, Arbeiderpartiet
1996–97 Thorbjørn Jagland, Arbeiderpartiet
1997–2000 Kjell Magne Bondevik, Kristelig Folkeparti, Senterpartiet, Venstre
2000–01 Jens Stoltenberg, Arbeiderpartiet
2001–05 Kjell Magne Bondevik, Høyre, Kristelig Folkeparti, Venstre
2005–09 Jens Stoltenberg, Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstrepart, Senterpartiet
2009–13 Jens Stoltenberg, Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstrepart, Senterpartiet

Källa: Nationalencyklopedin

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".