Polisen gör färre topsningar på misstänkta

"Mycket topsningar in påverkar träffantalet ut"
2:05 min

Under första halvåret i år gjorde polisen betydligt färre DNA-prov på misstänkta, så kallade topsningar, än under samma period förra året. En effekt blir att färre DNA-spår som samlats in från brottsplatser kan kopplas till misstänkta gärningsmän, säger Liselotte Nielsen Sundberg, biträdande chef för Statens kriminaltekniska laboratorium.

– Just nu ligger vi på ungefär 26 500 öppna sådana spår. De ökar månad för månad och de ligger ju och väntar på att man ska topsa rätt person. Så det måste ju fortfarande finnas ett rätt stort antal personer som fortfarande inte är topsade och som begår brott regelmässigt, säger Liselotte Nielsen Sundberg på SKL.

En topsning innebär att polisen tar ett cellprov från en misstänkt genom att stryka en liten gummispade på insidan av den misstänktes kind. Provet skickas sedan in till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, som eventuellt kan matcha DNA i provet med DNA-spår från platser för andra brott som finns i det så kallade spårregistret.

Förra året inledde polisen en satsning som fick antalet topsningar att stiga från 20 000 första halvåret 2011 till närmare 30 000 samma period i fjol. Men i år är halvårssiffran återigen nere på omkring 20 000 topsningar. Det här märks också i ett minskat antal matchningar mellan misstänkta och brottsplatsspår, säger Liselotte Nielsen Sundberg.

– Tittar vi på antalet träffar så har vi en minskning med 14 procent jämfört med 2012. Det är ju en väldigt stor sänkning. Mycket topsningar in påverkar träffantalet ut, säger hon.

Joakim Länninge på Rikspolisstyrelsen menar att den sjunkande statistiken delvis kan förklaras av att polisen redan har topsat en stor del av de yrkeskriminella i Sverige. Att det trots det blir fler brottsplatsspår som inte kan kopplas till någon misstänkt förklarar han så här:

– En del i den problematiken kan vara att när det gäller mängdbrott som inbrott, stöld i bostad och stöldligor, så vet vi att det finns ett utländskt inslag. Det är personer som snabbt kommer in i landet och i organiserad form begår brott och sedan försvinner ut. Då finns ju risken att de försvinner innan man har gripit dem och topsat dem och hinner matcha ihop spåren, säger Joakim Länninge.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".