Den föredetta presidentkandidaten Abdel Moneim Aboul Fotouh är avhoppare från brödraskapen och säger att brödraskapet inte ligger bakom något av det våld som tidigare drabbat Egypten. Foto: Amr Nabil

Brödraskapets framtid oviss

2:26 min

I Egypten är det många som frågar sig vilken väg det Muslimska brödraskapet ska välja. Många medlemmar har gripits och andra har gått under jorden. Vår korrespondent Cecilia Uddén har talat med en man som känner brödraskapet väl, men har hoppat av, den före detta presidentkandidaten Abdel Moneim Aboulfotouh.

– Brödraskapet varken kan eller vill använda våld, säger Abdel Moneim Aboulfotouh, det är ren propaganda från myndigheternas sida att de är terrorister.

Det var inte bördraskapet som låg bakom terrorattackerna Egypten utsattes för på 90-talet – och det är inte brödraskapet som använder våld i dag, säger han.

Aboulfotouh var själv ledande inom brödraskapet fram till revolten mot Mubarak för 2,5 år sedan, då han hoppade av och blev fristående presidentkandidat.

I våras var han en av de första att kräva Mursis avgång och det redan innan de stora protesterna och namninsamlingen.

– Mursi och brödraskapet hade förbrukat folkets förtroende. Mursi var inte hela Egyptens president och enligt min mening hade de visat för världen att politik och religion inte hör ihop, säger Abdel Moneim Aboulfotouh.

Men, fortsätter han, det som sedan skedde med folkets stöd var en kupp mot inte Mursi utan mot revolutionen den 25 januari 2011.

– Nu ser vi hur Mubaraks gamla underrättelsetjänst återvänder tillsammans med symbolerna för hans regim inom media och militären, ja till och med Mubarak själv har ju släppts ur fängelse, säger Abolfotouh.

De senaste veckorna har nästan alla av Aboulfotouhs tidigare bröder gripits av polisen. Han säger att han inte är orolig för sin egen säkerhet, eftersom han så tydligt tagit avstånd från brödraskapet, men han är utan tvekan marginaliserad och bjuds inte längre in till tv-soffor eller debatter eftersom han kallar maktövertagandet en kupp mot 25 januari-revolten.

Han är också djupt bekymrad över den nationalistiska stämningen i Egypten där man pekar ut meningsmotståndare som spioner, ”ja, till och med en anka blev ju spion” säger han och syftar på den stork som greps i södra Egypten med en mystisk spionutrustning fäst vid kroppen.

Fågeln visade sig vara ringmärkt elektroniskt av franska ornitologer, och sagan om spionankan har lett till många skratt, också hos den förre presidentkandidaten som med en blandning av uppgivenhet och sarkasm säger: snart får vi väl ankfängelser också i Egypten.

    

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista