Dagstidningarnas ekonomiska resurser krymper. Foto: Leif R Jansson/Scanpix.

Oenighet om nya presstödsregler

2:42 min

Presstödskommittén presenterar i dag sitt förslag om hur reglerna för presstödet ska förändras från och med 2017. Men förslaget får kritik för att inte ta tillräcklig hänsyn till ett medielandskap i förändring. En stor del av kritiken kommer från ett oväntat håll, nämligen kommitténs egna ordförande, som kommer reservera sig mot delar av förslaget.

– I grund och botten tror jag så här: vi hade ett utredningsuppdrag och det har vi inte riktigt gjort, och det kommer bli någon annan som blir tvungen att utföra det. Man kan inte använda den prenumererade papperstidningen som norm för mediepolitiken, säger kommitténs ordförande Hans-Gunnar Axberger.

Enligt Hans-Gunnar Axberger har kommittén kört på i samma gamla spår och inte tagit höjd för att hela tidningsbranschen nu är i kris. I dag krymper dagstidningarnas ekonomiska resurser vilket "marginaliserar den oberoende professionella journalistiken", menar han.

Kommitténs förslag, som alltså presenteras i dag för regeringen, är alldeles för gammalmodigt, enligt Axberger, och det tar inte hänsyn till tidningarnas svårigheter att skapa lönsamhet när läsarvanorna förändras. Därför, menar Axberger, bör stödet vara generellt och inte enbart rikta sig mot andratidningar.

– Man måste ha som utgångspunkt att kvalificerad oberoende journalistik bedrivs på en massa olika sätt i dag, inte bara i papperstidningar och digitala varianter av papperstidningar. Och då måste också ett stödsystem ta sikte på hela det fältet och inte bara en begränsad del av det. Generella åtgärder är väl det man i första hand vill se, säger han.

En annan del av förslaget som Axberger kritiserat i sin reservation är att kommittén inte lämnar något förslag angående en så kallad demokratibestämmelse. En sådan skulle omöjliggöra att tidningar med antidemokratisk agenda får tillgång till skattemedel genom presstödet.

Axberger eftersöker en liknande regel som den som finns i sändningstillståndet för Radio och TV. Om ska skattepengar finansiera pressen, ska man också se till att det värnar demokratin, anser han.

– Man måste ta viss hänsyn till grundläggande värden i vår demokrati. Jag tror inte att det i längden är hållbart att använda allmänna medel till att främja i allra värsta fall rasistisk propaganda eller publikationer som har som program att förneka förintelsen, säger Axberger.

Att en ordförande reserverar sig mot den egna utredningen är ovanligt. Men majoriteten av kommittén går alltså inte på Axberges linje.

Kristdemokraten Tuve Skånberg säger att man visst tagit höjd för att medias förutsättningar kommer förändrats, bland annat genom ett omställningsstöd. Beträffande demokratibestämmelsen så är det ett första steg mot censur, enligt Skånberg.

– Jag sympatiserar med tanken att vi inte vill ha antidemokratiska krafter i samhället, men inte med medlen. Hur illa vi än tycker om överträdelser av demokrati och mänskliga rättigheter så kan vi inte censurera åsikter, säger han.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista