Regeringen föreslår förlängd skolplikt

2:12 min

Regeringen föreslår förlängd skolplikt upp till ett år för de elever som har så dåliga betyg att de inte kvalificerar sig för att få gå på gymnasiets nationella program. Utbildningsminister Jan Björklund låter nu en utredare ta fram förslag.

Idén har redan fått kritik, bland annat från Mimmi Garpebring, ordförande för SVEA, en organisation som företräder elevråd på högstadier och gymnasier.

– Jag tror att det finns ett problem i att många av de elever som inte uppnår kraven är skoltrötta. Jag tror att det kan skapa en ännu större antikänsla  gentemot skolan och vad det står för. Det tär på självkänslan, och att då få pålagt ett extra år, det är inte säkert att det hjälper utan att det i stället ytterligare  minskar chansen att man går vidare till gymnasiet för att man redan är skoltrött, säger hon.

Regeringen  låter nu en utredare ta fram dels förslag på en obligatorisk sommarskola för elever som inte klarat målen efter årskurs nio, dels förslag på förlängd skolplikt på upp till ett år.

Den förlängda skolplikten gäller de elever som trots den obligatoriska sommarskolan ändå inte lyckats läsa upp betygen tillräckligt för att komma in på gymnasiets nationella program.

– Den grupp som har absolut störst risk för arbetslöshet och svårt att hitta fotfäste i samhället, det är de som inte når målen i nian och vi måste göra mer för att fler ska nå de målen, säger Jan Björklund.

Om man efter nio år i skolan och en obligatorisk sommarskola ändå inte klara målen, vad är det som talar för att tvång då på ytterligare ett år skulle få de här eleverna att klara målen?

– Ja, det är ju mer undervisningstid som behövs för en del av eleverna och att så många som 12 procent går ut nian i dag utan att ha gymnasiebehörighet, det är ett misslyckande.

Socialdemokraterna lade nyligen förslag om obligatorisk sommarskola  och partiet har ett kongressbeslut på att hela gymnasiet ska vara obligatoriskt för alla elever. Partiets skolopolitiska talesperson Ibrahim Baylan tycker att regeringens förslag som just riktar in sig på elever som inte klarar målen efter nian är illa genomtänkt.

– Motiveras verkligen ungdomar, som har misslyckats med att nå målen, av att bli kvar i grundskolan när de jämnåriga kamraterna fortsätter till gymnasieskolan? Det är klart att man behöver göra tidiga insatser i form av mindre klasser, läxhjälp och sommarskola. Sen behöver man göra insatser för att utveckla introduktionsprogrammen som just finns för detta ändamål i gymnasieskolan, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista