Risk för lägre kunskapskrav på högskolor

"Risken stor att man kan sänka kraven"
1:47 min

Svenska ungdomars sjunkande kunskaper i bland annat matte och svenska gör att kraven riskerar att sjunka i högskoleutbildningar. Det vittnar en rad universitetslärare om i P1-programmet Kaliber.

– Det är inte så rimligt att tro att en lärare vill underkänna 9 av 10 studenter och hålla kvar vid en kravnivå som vi hade för kanske 20-30 år sedan. Men det är klart att det är ingen som säger att vi ska sänka kraven för att få igenom studenterna, men de facto tror jag att vi gör det, och ett av de oroande skälen till att vi gör det är ju den typen av ersättningssystem som vi har inom högskola, där genomströmningen av studenter syns i vår budget, säger Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap vid Malmö Högskola.

Kaliber har intervjuat ett tjugotal lärare vid olika högskolor och universitet som säger ungefär såhär: Ja – studenternas förkunskaper har sjunkit, och för att tillräckligt många ska bli godkända måste vi antingen arbeta mer än vi har betalt för – eller sänka kraven.

De senaste 20 åren har pengarna per student till högskolor och universitet minskat i faktiska värden. För 20 år sedan infördes också ersättningssystemet som innebär att lärosätena ersätts efter hur många studenter som registreras och godkänns. Ann Fritzell var med och konstruerade nuvarande ersättningssystemet.

 – Den här ständiga urholkningen av resurserna och det mer komplicerade utbildningsuppdrag som expansionen har inneburit har gjort att lärare har fått ett mer komplicerat uppdrag men med mindre resurser per student, och då är det naturligtvis så att risken är stor att man kan sänka kraven. På det viset är det ett djävulskt system och det är därför som systemet nu är korrumperande för kvalitén, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".