Svenske mannens brev i sin helhet

Hej!

Dessa är händelser som utspelade sig i Djibouti under min fångenskap mellan 4/8/2012 och (ungefär) 15/11/2012.

Jag och ett visst antal andra personer blev arresterade och förda till ett ställe som sköttes av djiboutisk underrättelsetjänst. De tog ut mig från fängelserummet, som jag kommer att beskriva lite senare, till ett förhörsrum efter ett par dagar. Där tillfogades jag 6-7 mycket hårda örfilar och slag med en tjock kabel. Vidare så hotades jag med att bli utsatt för el-chock och att få en flaska i min bak. Hot som jag tog mycket allvarligt på då jag hört innan dess att de gjort det på andra personer före mig. De sa att de ville prata mer dagen efter.

Jag blev inte erbjuden advokat eller liknande rättigheter. De kom dagen efter, de hotade mig med mycket hård tortyr dagen innan detta andra möte. De sa till mig att rummet var fullt av personer som hade vilat upp sig för att tortera mig om jag inte erkände vissa saker som de sa att jag ville göra (vissa brott).

Jag var ögonbunden och rädd då de redan slagit mig dagen innan och gjort ständiga hot så jag såg ingen annan utväg än att säga ja till deras anklagelser. De sa att de ej skulle sluta med sin tortyr och slag tills jag erkänt det de påstod att jag hade gjort.

Under denna period som vi var där så kände vi oss aldrig säkra.

Efter ungefär 14 dagar så kom amerikansk underrättelsetjänst till fängelset. Igen så hotade djiboutisk personal mig med diverse hot om jag vägrade prata med amerikansk personal. Detta ledde till att jag blev tvingad att prata med amerikanarna och skriva under ett s.k Miranda rights där jag säger att jag ej blev tvingad att prata med amerikanarna. Detta var naturligtvis ej fallet då djiboutisk personal hotade mig, och det satt alltid en djiboutisk agent med amerikanarna.

Fängelserummet där jag och andra medfångar befann oss var extremt kvavt och varmt. Vi hade ej tillgång till säng, madrass eller liknande utan vi sov på bar mark, vilket var mycket obekvämt. Rummet var ungefär 4x4 meter och i början så var vi 6 personer i detta rum.

Man vaknade alltid i en pöl av vatten, då rummet var extremt kvavt, och detta ledde till uttorkning av kroppen då man svettades mycket. När man reste på sig så ledde till att man blev yr pga uttorkningen. När vi frågade om en enkel fläkt så blev vi tillsagda att rummet var gjort för att fångarna skulle lida där, och vi fick ej fläkt. Det gick ej att sova på nätterna.

Förhörsrummen hade air-condition så de var mycket kalla. Detta ledde till att jag blev sjuk efter en månad och fick föras till sjukhus. Eftersom fängelserummen var kvava och man blev förd till ett kallt förhörsrum så ledde det till att flera fångar blev sjuka. Min sjukdom var bl a ständig huvudvärk (flera dagar i streck), bröstsmärtor och yrsel. Väl på sjukhuset fick jag en spruta och tabletter. Jag blev lite bättre när det gäller bröstsmärtorna men yrseln när jag reste mig från golvet fanns kvar då rummet fortfarande var kvavt.

Efter två månader ungefär så blev rummet mindre kvavt då vädret utanför blev svalare. Men då började myggor att komma och då jag ej hade skydd från dem så fick man hoppas att de inte bar på malaria eller liknande sjukdomar. De kom i stora mängder och vi hade ingen filt eller liknande för att försöka skydda oss.

Ett annat obehagligt bekymmer med rummet var en speciell sorts myror som levde i hål i väggarna. Dessa myror bet och de var svåra att upptäcka. Detta ledde till att man vaknade flera gånger på natten, eller dagen också, av smärta efter myrbetten.

Vatten var också ett besvär. Kranvattnet var varmt och smakade dåligt och först ville de inte ge oss rent vatten. Efter ungefär en och en halv månad så fick vi lite vatten som var rent. Men det var inte mycket, eftersom rummet var kvavt och vi var flera som fick dela på det. Vi förlorade mer vätska än vi fick i oss. Detta ledde till uttorkning av kroppen med yrsel, huvudvärk och andra sjukdomar som resultat.

Jag förlorade 15 kilo pga stressen och ständiga tanken på eventuell tortyr. Jag kunde ej äta bra och jag kunde inte sova på natten pga hettan. Jag gick från 104 kilo till 88,9 kilo.

I slutet av oktober eller början av november så blev jag vittne till tortyr av en djiboutisk medborgare. Han blev förd till anstalten kl. 22:00 där han blev torterad till ungefär 04:00 då de förde in honom från ett förhörsrum till mitt fängelserum.

Mellan klockan 22:00 till 04:00 kunde jag höra honom skrika av smärta. Jag såg delar av tortyren från ett litet hål i min fängelsedörr. De lade ner honom på marken och piskade honom med något. Vidare så sparkade de på hans njurar och huvudet och revbenen. De stampade också på hans huvud. Jag såg att han var bar på underkroppen.

På grund av allt skrik så gick det inte att sova. Ungefär kl. 04:00 så förde de in honom till mitt rum och jag såg märkena efter tortyren. Hans högra arm var svullen och så var också hans högra del av huvudet, pga stampningen. Han hade röda märken på hela kroppen efter piskningen. Han hade mycket svåra smärtor på revbenen och njurarna efter sparken.

Han berättade att de hade slagit hans könsorgan mot marken vilket ledde till ofattbar smärta för honom. Med könsorgan menar jag testiklarna rättare sagt. Vidare så, och detta var inte lätt för honom att säga, tryckte de upp en coca-colaflaska i hans bakdel.

Han kunde inte äta mat på flera dagar och han hade svårt att prata pga smärtan. Han kunde ej ligga mycket på sidorna eller rygg, utan han fick ständigt byta liggposition pga smärtan. Han sa att han var 47 år gammal och han var rädd för att slagen skulle leda till allvarliga men senare.

Han fick inte medicinsk hjälp under tiden han var där trots att han hade smärtor. Efter ungefär 5 dagar tog de ut honom från mitt rum och jag såg honom aldrig mer.

Detta var i stora drag vad som hände under min fängelsetid i Djibouti.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista