Nobelpristagarna i kemi 2013 Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel. Foto: TT.

Tre får dela på Nobelpriset i kemi 2013

Kemiska reaktioner kartläggs på datorer
2:23 min

Det blir Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel som får dela på Nobelpriset i kemi 2013. De får priset "för utvecklandet av flerskalemodeller för komplexa kemiska system".

Läs mer:

– Årets Nobelpris handlar om att flytta de kemiska experimenten till cyberrymden, sade Staffan Normark, ständig sekreterare vid vetenskapsakademin, vid presskonferensen.

På 1970-talet lade pristagarna grunden till de kraftfulla program som numera används för att förstå och förutspå kemiska förlopp. Verklighetstrogna datormodeller har blivit avgörande för de flesta framsteg som görs inom kemin.

– Jag hade säkerligen ingen tanke på att det skulle vara Nobelprisvinnande arbete, säger Michael Levit.

När Vetenskapsradions Gustaf Klarin fick tag på Michael Levitt berättade han att han hade ringt till sin 98-åriga mamma när han fick veta att han får priset. Levitt ser fram emot att komma till Sverige, där han varit flera gånger tidigare.

– Man känner sig alltid välkommen som forskare i Sverige, säger Míchael Levitt till Vetenskapsradion.

Under presskonferensen medverkade pristagaren Arieh Warshel via telefon från Kalifornien och svarade på frågor. 

– Jag känner mig extremt glad, säger Arieh Warshel.

Han fick frågan om vad upptäckten innebär och svarade så här:

– Vad vi har gjort är att utveckla en metod som tillåter oss att se hur proteiner verkligen arbetar. Det är som att titta på en klocka och se hur den ser ut inuti, hur den verkligen fungerar.

Arieh Warshel är amerikansk och israelisk medborgare och föddes 1940 i Kibbutz Sde-Nahum, Israel. Han är i dag verksam vid University of Southern California, Los Angeles, USA.

Martin Karplus är amerikansk och österrikisk medborgare. Född 1930 i Österrike och verksam vid Université de Strasbourg, Frankrike och Harvard University, Cambridge, USA.

Den tredje pristagaren Michael Levitt är amerikansk, brittisk och israelisk medborgare. Han är född 1947 i Sydafrika och verksam vid Stanford University School of Medicine, Stanford, USA.

De tre pristagarnas arbeten var banbrytande eftersom de lyckades få Newtons klassiska fysikaliska lagar att samarbeta med den fundamentalt annorlunda kvantfysiken. Tidigare hade kemister ställts inför valet att använda antingen eller, när det kom till att simulera kemiska reaktioner.

Den klassiska fysikens beräkningar var enkla. Problemet var bara att de inte klarade av att simulera kemiska reaktioner. Den som ville följa ett förlopp var i stället tvungen att använda kvantfysiken. Men dessa beräkningar krävde en enorm datorkraft och gick bara att använda på små molekyler.

Enligt Vetenskapsakademin tog årets Nobelpristagare i kemi det bästa från dessa två världar och utarbetade metoder som nyttjar både klassisk fysik och kvantfysik.

I dag, konstaterar akademin, är datorn ett lika viktigt experimentellt verktyg för kemister som provröret. I dag är simuleringar så verklighetstrogna att de till och med kan förutspå utfallet av traditionella experiment.

Ekot/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".