Kritik mot Sverige: Utländska arbetares löner brott mot mänskliga rättigheter

1:41 min

De villkor som i dag gäller för utländska företag med egen personal som arbetar i Sverige är ett brott mot mänskliga rättigheter. Kritiken mot svensk lagstiftning kommer från Europarådet i dag och gäller de lagar riksdagen klubbade igenom efter EU-domstolens uppmärksammade dom i Vaxholmsfallet.

Fackförbundet Byggnads blockad av det lettiska företagetet Laval år 2004 var det som tvingade fram förändringarna av svensk arbetsrätt. Efter en dom i EU-domstolen ändrades svensk lag så att bara ett avtals hårda kärna som löner, arbetstid och semester skulle gälla utländska företags anställda i Sverige. När det gäller löner så handlar det om minimilöner.

Juridiskt sett brukar EU-domar stå högst upp på skalan för vad som ska gälla. Men i ett yttrande som publiceras i dag går Europarådets kommitté för sociala rättigheter mot det synsättet.

Europarådet skriver att så länge arbetare från ett annat land arbetar i Sverige så har de rätt att få samma villkor som arbetare på svenska företag.

Fackföreningar måste tillåtas få strejka för att driva igenom likvärdiga rättigheter för utländska och svenska arbetare som arbetar i Sverige, heter det i Europarådets yttrande.

Yttrandet från Europarådet dömer också ut EU-domstolens synsätt om att EU:s regler om personers fria rörlighet ska vara överordnade fackliga åtgärder för utländska arbetare i Sverige.

Yttrandet är en stor framgång för de svenska fackliga organisationerna LO och TCO som begärt att Europarådet ska ta upp frågan.

Men hur hård kritiken än är så är yttrandet inte juridiskt bindande.

Regeringen kan själv avgöra om den tycker att kritiken innebär att lagen bör ändras. En lagändring skulle innebära att regeringen än en gång riskerar att bli stämd inför EU-domstolen.