Alla nås inte av hjälp i Filippinerna

2:03 min

I Filippinerna når nödhjälpen fler och fler, i synnerhet i områdena vid kusten. Men bara någon mil inåt landet finns fortfarande byar som inte har nåtts av den internationella hjälpen. Vår korrespondent David Carlqvist har besökt en bergsby.

Färden går längs en lerig och brant skogstig. Jag gör vad jag kan för att klamra mig fast vid motorcykelföraren medan han manövrerar runt de nedfallna träden som gång efter annan blockerar stigen.

Alla samhällen vi passerar igenom är totalförstörda av tyfonen, och de har länge varit avskurna från omvärlden, utan el och telefonförbindelser. 

Efter ungefär en och en halv timmes strapatser kommer jag fram till byn Ceg Olango.  Här jag turen att stöta på 65-åriga Simona Bennett, som talar engelska väl efter att ha bott i USA i fyrtio år.

– Nej, det har inte varit några hjälparbetare här. Några av våra grannar sa att det fanns förnödenheter nere i staden, så min sonson gick dit med dem och fick med sig lite mat. Men det finns inga mediciner, säger Simona.

Den mat grannarna och sonsonen fick med sig var lokalt donerad, och kom inte från den internationella hjälpinsatsen.

Lyckligtvis var det ingen här i byn som dog eller blev allvarligt skadad i tyfonen. Men några av barnen har fått diarré och feber, och nästan alla husen förstördes. Simona och de flesta andra invånarna här har den senaste veckan sovit i små vindskydd de byggt av palmblad.

Dessutom förstördes byns inkomstkällor, risfälten, kokosplantagerna och bananodlingarna, säger Simona.