Jas 39 Gripen flyger över Kapstaden.

Att stötta försäljning av Jas låg bakom satsningen på Sydafrika

Att stötta en kommande Jas Gripenaffär var ett av huvudsyftena bakom den biståndsfinansierade och skandalomsusade Sydafrikasatsningen hösten 1999, berättar flera av de inblandade för Ekot. Detta dementeras dock av statssekreterare Lars Danielsson.

Detta har förnekats av såväl statsminister Göran Persson som statssekreterare Lars Danielsson när de utfrågades av riksdagens konstitutionsutskott.

Dr Albans uppträdande framför tre betalande åskådare i Sydafrika kom att bli symbolen för mångmiljonfiaskot med artistuppträdanden som helt stal uppmärksamheten från andra mer lyckade aktiviteter.

Handlade officiellt om nytt partnerskap
Officiellt handlade satsningen om att grundlägga ett nytt partnerskap mellan Sydafrika och Sverige. Enligt Ekots källor fanns det dock också ett annat mindre publikt syfte, att hjälpa Saab sälja stridsflygplanet Jas Gripen.

Som Ekot berättade på måndagen var det avgörande för Saab att den sydafrikanska regeringen trodde på deras löften om att de skulle fixa motköp i Sydafrika till ett värde fyra gånger större än priset på planen.

Regeringens satsning där 200 svenska företag ingick skapade trovärdighet.

Betydelsefull satsning för Saab
Jan Närlinge var motköpsansvarig på Saab vid den här tiden. Han anser att satsningen var betydelsefull för Saab.

– Den betydde mycket för vi fick ett antal möten mellan intresserade svenska företag som var öppna för att titta på möjligheterna i Sydafrika och sydafrikanerna fick möjlighet att presentera de saker som de såg som fördelar i Sydafrika. Det var oerhört viktigt. Det var många saker som började där, säger han.

Lars Danielsson förnekar
Det var statssekreterare Lars Danielsson som ledde den styrgrupp som var ansvarig för satsningen.

När han förhördes i riksdagens konstitutionsutskott förnekade han kategoriskt att Sydafrikasatsningen hade någonting att göra med Jas Gripen-affären. Det gör han fortfarande.

– Den fanns inte med överhuvudtaget på radarskärmen. Det handlade om att visa att vi hade nått dithän i våra förbindelser med Sydafrika, säger han.

– Samarbetet skedde på en rad olika områden. Det kunde handla om kultur, kommersiella förbindelser, utbildningssamarbete, stöd till fackliga organisationer och så vidare. Jas-affären fanns inte med i diskussionen överhuvudtaget från början, säger Lars Danielsson.

Vittnar om nära samband
Flera personer med god insyn i projektet vittnar nu för Ekot om ett nära samband mellan Jasförsäljningen och Sydafrikasatsningen. Vissa av dem var direkt involverade i det praktiska arbetet.

Än idag, över fem år senare, är det så känsligt att ingen vill framträda offentligt.

Orsaken är att satsningen till största delen finansierades av biståndspengar som definitivt inte får användas för att marknadsföra vapen till fattiga länder i Afrika.

”Det var väldigt känsligt”
– Alla inblandade var införstådda med att det här också var ett sätt att främja Jas-affären, säger en högt uppsatt tjänsteman på utrikesdepartementet.

– Jas Gripen-affären var fullkomligt avgörande för att satsningen skulle bli av. Men det var väldigt känsligt. Sida betalade och de ville absolut inte se att det blandades ihop med en vapenaffär. Jas Gripen fick inte nämnas, säger en anställd på Rikta. Rikta marknadsförde satsningen.

– Det är klart att det inte var en slump att regeringen samtidigt beslutade sig för att satsa på Sydafrika, säger en källa på regeringskansliet med god insyn i satsningen.

– Det var viktigt för Sydafrikanerna att vi visade att det svenska samhället stod bakom affären. Då ger en sådan här bred satsning där hela samhället är representerat en väldigt tydlig signal, säger en källa på svenska ambassaden som var med och jobbade med satsningen säger.

”Det är fel”
Ekots källor viftas dock bort av statssekreterare Lars Danielsson.

– Det är befängt, det är fel, det är i grunden att försöka förvanska en utmärkt ide som handlar om manifestera ett brett samarbete till någonting som det inte är, säger han.

Men om företrädare både för regeringskansliet, på Rikta, inom staben på svenska ambassaden, anser att det också handlade om att stötta Jas-affären fanns det då inte ett samband?

– Till skillnad från alla de personer du räknar upp så var jag med om att forma idén, det var inte någon annan av de här, säger statssekreterare Lars Danielsson.

Daniel Öhman
daniel.öhman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista