Farsta grundskola går mot strömmen

2:03 min

Svenska elever presterar allt sämre i skolan, enligt den internationella kunskapsundersökningen PISA. Men det finns skolor som går i en annan riktning.

Enligt PISA presterar svenska elever under genomsnittet för de andra OECD-länderna inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap.

Men på Farsta grundskola har man förbättrat sina studieresultat mest i Stockholm.

– Vi har jobbat mycket på att fokusera på lärandet, att eleverna vet vilka mål det är som gäller för varje lektion, för varje arbetsmoment, och hur de kommer bli bedömda på det, säger Helena Iversen som är biträdande rektor på skolan.

Farsta grundskola är en av de Stockholmsskolor som förbättrat sina resultat allra mest. Skolans meritvärde, som är ett genomsnittligt värde av elevernas slutbetyg, har ökat kraftigt. Från 180 poäng 2012 till 203 poäng i våras. Även behörigheten till gymnasieskolan har ökat. 2012 var endast 55 procent av eleverna behöriga i år är det 75 procent. 

Helena Iversen tror att förbättringen beror på de satsningar som skolan gjort över tid. Bland annat har man fokuserat på individuella planer för eleverna och på att vara tydlig med vad som förväntas av eleverna.

Anujyn Odsuren går i klass 9C och hon tycker att det är bra att lärarna är så tydliga med vad de förväntar sig av eleverna.

–  Innan vi börjar med ett nytt arbete får vi alltid veta kunskapskraven, vad som krävs för att få godkänt och högre. Och så säger de inte bara: "det här behöver ni kunna", utan de förklarar och ger exempel så att man verkligen förstår, säger hon.

Jacob Sundström är idrott- och SO-lärare på Farsta grundskola. För honom är det viktigt att ge eleverna relevant information och lära dem att resonera självständigt.

– Kunskaper om årtal och namn och så vidare, det är ganska irrelevant egentligen, för eleverna har ju telefoner som de kan använda för att ta reda på exakt när första världskriget började, men sedan gäller det ju att kunna använda sig av den kunskapen, alltså orsaker, konsekvenser och så vidare, säger han.

Jacob Sundström medger att satsningarna på individuella planer för eleverna har ökat arbetsbördan för lärarna på skolan.

– Det blir ju inte mindre att göra. Kraven är höga, vilket jag tycker att de ska vara. Men då kanske man måste anpassa arbetsbördan efter kraven. Mer tid till planering av lektioner och mer tid till att faktiskt hinna följa upp och samtala med elever, säger han.

 Anujyn Odsuren har höjt sina betyg mycket från förra året och hon är rätt säker på att hon nästa år kommer gå i den gymnasieskola som hon hoppas på.

– Jag kommer komma in på det gymnasium jag vill.

 Och det är?

– Jag vet inte riktigt, men jag funderar på Östra Real.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista