1 av 2
Sylvia Pankhurst (1882-1960).
2 av 2
Emmeline Pankhurst (1858-1928).

Suffragetternas olagliga metoder gav engelska kvinnor rösträtt

De var prydliga i hatt, handskar och lång kjol, men drog sig inte för att använda våld för att nå sitt mål. Idag skulle suffragetterna klassats som terrorister, och de hade bara en sak för ögonen, rösträtt åt Englands kvinnor.

Det verkar finnas en nästan obegränsad mängd historier om suffragetternas tilltag i kampen om den kvinnliga rösträtten. Allt från hur en kvinna slängde sig framför kungens häst för att dö som martyr, till hur de brände ner politikers hem och skar sönder ovärderliga konstverk för att protestera mot hur kvinnor framställs som objekt.

Militant organisation
Rörelsen för kvinnlig rösträtt i England såg dagens ljus redan 1897 då Milicent Fawcett bildade ”National Union of Women’s Suffrage”. Men Milicent valde att hålla sig inom lagens riktmärke och det var först när Emmeline Pankhurst startade den betydligt militantare ”Women’s Social and Political Union” 1903 som suffragetterna lät höra tala om sig. Namnet suffragett var det för övrigt tidningen Daily Mail som myntade ett par år senare.

Emmeline Pankhurst var en politiskt engagerad läkarhustru ifrån Manchester, som tidigare varit aktiv inom arbetarrörelsen. Men när maken dog började Emmeline ett nytt liv som militant feminist. Hon drog även med sina döttrar Christabel, Sylvia och Adela i kampen och rörelsen, som snart lämnade Manchester för London. Mottot var ”Handlingar, inte ord”, något som snart skulle visa sig.

Attackerade polis
1906 mötte Christabel, tillsammans med några andra aktivister, en av den tidens ledande politiker, liberalen sir Edward Grey. Men mötet gick inte som suffragetterna hoppats och Christabel attackerade en polis. Hon greps och dömdes till sju dagars fängelse.

Det blev upptakten till en lång rad fängelsevändor för de militanta feministerna. Ett år åkte Emmeline Pankhurst ut och in i fängelser inte mindre än tolv gånger. Dottern Sylvia var ännu värre, 1913 satt hon i fängelse vid 15 tillfällen, varav hon hungerstrejkade 13 gånger.


Just hungerstrejkerna blev ett vapen för suffragetterna, som ständigt hävdade att de var politiska fångar, att få uppmärksamhet. Än idag är de ihågkomna för sina hungerstrejker, och för att de tvångsmatades, ofta med mjölk genom näsan.

Bröt ständigt mot lagen
Under ett drygt decennium bröt suffragetterna ständigt mot lagen. De kedjade fast sig i staketet utanför premiärministerns bostad. De störde politiska möten och gjorde sedan våldsamt motstånd mot polisen. De slog regelmässigt sönder fönstren hos manliga politiker, anlade bränder och sprängde till och med ett statsråds hus. Dessutom började de systematiskt förstöra vad de ansåg vara kvinnoförnedrande konst, där kvinnan passiviserades och objektiverades. Det gick till och med så långt att en museichef föreslog att kvinnor skulle nekas inträde till landets konstmuseer.

Vändpunkten kom i samband med kriget. När första världskriget bröt ut skiftade kvinnorörelsens prioriteringar. Suffragetterna splittrades och även familjen Pankhurst. Emmeline och Christabel lade rörelsen på hyllan för att kämpa för nationen, Sylvia bytte en kamp mot en annan och blev socialist medan Adela tröttnade och emigrerade till Australien.

Första världskriget vändning
Under krigsåren visade kvinnor världen över att de kunde göra det mesta en man kunde. Med männen och sönerna vid fronten fick kvinnor ta typiskt manliga jobb som poliser, brandmän och fabriksarbetare. En utveckling som gjorde det svårt för politikerna att neka kvinnor rätten till att rösta när kriget väl var över.

I juni 1917 debatterades frågan i det engelska parlamentet och i januari 1918 fick alla brittiska kvinnor som fyllt 30 år rösträtt.

Therese Larsson
therese.larsson@sr.se

Suffragett

Suffrage betyder rösträtt på engelska, men ordet kommer ursprungligen av det latinska suffragium, som betyder röst (vid val).

Rösträtt i Norden

Finland var först i Europa med kvinnlig rösträtt. 1906 kom den reform som gav kvinnor allmän rösträtt. Norge införde kvinnlig rösträtt 1913, medan det i Sverige dröjde ända till 1921 års val innan kvinnor fick rösta.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".