1 av 2
kaosklass
2 av 2
Eva-Lis Sirén. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Förälder: "Som ett cyniskt spel"

Förälder: "Känns som ett cyniskt spel"
2:37 min

Anmälningar om upplevda brister runt särskilt stöd i skolan ökar, och frustrationen bland många lärare i landet är stor. För när det särskilda stödet inte fungerar för eleverna med särskilda behov påverkar det hela klassen.

Det menar flera föräldrar Ekot varit i kontakt med. Så här berättar en av dem:

– Jag har själv sett stryptag och stenkastningar. Det blir väldigt jobbigt som förälder, för man kan inte göra någonting, säger Karin.

Karin berättar vad hon såg när hon besökte sin sons klassrum. Egentligen heter Karin något annat, men i omsorg för de tre stökiga elever som går i hennes sons klass vill hon inte säga sitt namn.

Allt började med att klassens omtyckta och erfarna lärarinna lämnade klassen i protest. Hon hade inte fått tillräckligt med resurser för att klara av de tre stökiga eleverna.

– Ett par av de här barnen behöver ju en resursperson. Och med tjugosex, tjugosju elever i en klass med en lärare och en fritidspedagog så förstår jag att det inte funkar, när vissa har specialbehov. Det blir kaos och ingen lär sig någonting, säger Karin.

Anmälningar om upplevda brister runt särskilt stöd i skolan ökar till Skolinspektionen. Och dit kommer anmälningar först efter att problem påtalats till både skolledning och kommun eller friskoleägare.

En pappa vi träffar, vi kan kalla honom Klas, har en son i en klass där han upplever att flera elever med behov av särskilt stöd inte får det. I stället använder lärare i bland andra elever för att lugna ner dem, berättar han:

– Gärna små duktiga tjejer som sattes bredvid de här individerna som var stökiga. För att liksom skapa en lugn buffertzon runtomkring dem. Och då tycker jag att det känns som ett cyniskt spel med de här barnen och det känns inte okej, säger Klas.

Det är rektorns ansvar att utforma åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, och i sin tur kommun eller friskoleägare att se till att det finns pengar till det.

I samband med att Ekot kontaktar Lärarförbundet med frågor om det här, lägger de i sin tur ut frågan på Facebook till sina medlemmar: "Tycker du att du får tillräckliga resurser för att ge varje elev det stöd den behöver?" Av de närmare 200 kommentarer som kommer in, är en överhängande majoritet lärare som svarar nej. Här ett citat:

"Absolut INTE! Min kommun säger sig satsa på resurser. Men det hjälper inte när det finns individer som slukar ALLA RESURSER. Kvar finns ett antal elever som har stora behov men som prioriteras bort pga "värre" elever.

Skulle sjukhusen behandla patienter på samma sätt skulle ingen kunna söka läkarvård förrän sjukdomen blivit livshotande."

Eva-Lis Sirén är Lärarförbundets ordförande:

– Det handlar om en situation där den paragraf som i skollagen är en rättighet i verkligheten bara är en rätt på pappret. Många lärare vittnar ju om att man inte har möjlighet att ge det särskilda stöd eller göra de särskilda insatser som man så tydligt ser behövs. När man påpekar och lyfter upp det här på nästa nivå då möts man av svaret att det inte finns pengar. Alltså lärare tycker att man talar för döva öron, säger Eva-Lis Sirén.

Hur är det på din skola? Fyll i vår enkät.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".