Fler får vård snabbare

Landstingens uppföljning av vårdköerna visar att vården de senaste åren blivit snabbare på att erbjuda vård. Större andel av patienterna erbjuds nu vård inom tre månader. Det gäller flera olika vårdområden.

Marianne Hanning leder projektet Väntetider i vården hos organisationen Sveriges Kommuner och Landsting.

– Efter att ha följt utvecklingen under ett antal år har vi kunnat göra jämförelsen bakåt i tiden. Från årsskiftet 2001-2002 till det senaste årsskiftet finns det förbättringar i statistiken, säger Marianne Hanning.

Statistiken, som presenteras vid en konferens för politiker och tjänstemän inom vården, visar hur stor andel av patienterna som fått vård inom tre månader.

Snabbare till specialist
Medicinkliniker, som för tre år sedan klarade att ta emot 73 procent av patienterna inom den tiden, klarar nu att ta emot 78 procent.

Av dem som söker kirurgisk vård får 68 procent hjälp inom tre månader, mot 65 procent för tre år sedan. Siffrorna avser väntetid för att få besöka en specialistmottagning.

I stort sett alla specialiteter har kortare väntetid nu än tidigare, men det här är genomsnittliga siffror. I själva verket kan variationerna vara stora mellan olika sjukdomar och mellan olika landsting.

De landsting som gett störst andel av sina patienter vård inom tre månader är Sörmland, där 67 procent fått hjälp inom den tiden och Örebro på 66 procent.

Fel om årslånga köer
Granskningen av väntetider visade också att kölistorna med långa väntetider på mer än ett år i många fall inte stämt. På tre år har väntelistorna kortats med 40 procent.

– Vi tror att en del av det är att man nu börjar ta bort patienter som inte längre är aktuella för operationer. Vi vet att man haft svårt att hålla väntelistorna aktuella och det kan vara ett skäl. Det kan också vara så att man blivit bättre på produktionsplaneringen. Man ökar genomströmningen och det blir kortare väntetider, säger Marianne Hanning vid Sveriges kommuner och landsting.

Vad får det för konsekvenser att köerna varit missvisande?

– Det kan få konsekvensen att man uppfattar att problemen är större än vad de i realiteten är och att det är fler som står på väntelista är, säger Marianne Hanning.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".