EU-beslut om komplex bankakut

1:36 min

Sent igår kväll enades EU-länderna om att inrätta en europeisk bankakut, med uppdrag
att lägga ner eller rädda banker i svår kris. Sveriges finansminister Anders Borg är bekymrad.

Den ansvarige EU-kommissionären, Michel Barnier, säger att skattebetalarna inte längre ska behöva betala för banker i kris.

– Skattebetalare ska inte längre behöva stå för notan när banker har gjort misstag eller är i kris.

Europeiska storbanker ska betala in avgifter för att bygga upp krisfonder, som på tio års sikt ska bli en gemensam europeisk bankkrisfond.

Tanken är att skattebetalare ska slippa stå för massiva räddningsoperationer som för till exempel fransk-belgiska Dexia.

Den nya bankakuten får i uppdrag att hantera banker som bedöms inte längre vara livskraftiga. Kanske över en helg måste snabba beslut fattas om och hur banken ska avvecklas eller räddas.

Många varnar nu för att den kompromiss som finansministrarna enades om här i Bryssel i natt har en så komplicerad struktur. Det är en lång rad människor och olika intressen som, över en helg, måste vara delaktiga i beslutet om krisbanken ska öppna på måndag eller inte.

Enligt Michel Barnier ledde de sista timmarnas förhandlingar till en del förenklingar, men Sveriges finansminister, Anders Borg, är bekymrad.

– Det här är en komplex kompromiss där det fortfarande råder en betydande osäkerhet om hur den kommer fungera. Så det kommer inte ge någon förtroendeskjuts eller förtroendestöd för återhämtningen i Europas ekonomier.

Den nya bankakuten kan finnas på plats 2015, under förutsättning att EU-länderna snabbt når en överenskommelse med EU-parlamentet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista