1 av 6
Kommunernas lagliga skyldighet att hjälpa hemlösa EU-migranter är mycket begränsad. Foto: Joel Wendle. Grafik: Liv Widell.
2 av 6
Ett 70-tal rumänska romer har tältat i en skogsdunge i Borås under hösten. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.
3 av 6
Ett 70-tal rumänska romer har tältat i en skogsdunge i Borås under hösten. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.
4 av 6
Ett 70-tal rumänska romer har tältat i en skogsdunge i Borås under hösten. Foto: Joel Wendle/Sveriges Radio.
5 av 6
Lena Palmén (S), kommunalråd i Borås. Foto: Maria Hansson/Sveriges Radio.
6 av 6
Cecilia Malmström, EU-kommissionär. Foto: Yves Logghe/TT.

Kommuner har svårt att hantera hemlösa EU-medborgare

1:55 min

Kommuner runt om i landet har svårt att hantera situationen med fattiga EU-medborgare som hamnar i hemlöshet i kommunen. Nationella riktlinjer efterfrågas, men regeringens nationella hemlöshetssamordnare menar att kommunerna måste lösa situationen på egen hand.
Klicka för grafik.

Borås är en av de orter som under det senaste året haft många hemlösa EU-migranter i kommunen. Som mest har ett 70-tal rumänska romer tältat i en skogsdunge i centrala staden, och debatten har varit intensiv om deras situation och vilken hjälp kommunen skulle kunna ge dem. Frågan har varit svår att hantera för politikerna, inte minst för Lena Palmén (S), kommunalråd med ansvar för sociala frågor.

– Det är den svåraste frågan jag överhuvudtaget har råkat ut för och kanske har lagt mest tid på. Och det är en fråga som egentligen inte ligger på kommunens ansvar. Det finns egentligen inga lösningar, säger hon.

Situationen i tältlägret i Borås blev till slut så ohållbar att kommunen beslutade att det måste rivas. För en vecka sedan rullade en grävmaskin in i lägret och jämnade det med marken. Samtidigt erbjöds människorna som bodde där en betald bussresa hem till Rumänien, vilket de flesta tackade ja till.

Men situationen i Borås är inte unik. Av 222 kommuner som svarat på en enkät Sveriges Radio skickat ut, uppger 67 stycken att det under det senaste året har uppehållit sig hemlösa EU-migranter i kommunen. Det handlar om medborgare från andra EU-länder som inte har uppehållstillstånd i Sverige men har rätt att vistas här i åtminstone tre månader.

I många kommuner uppfattas lagen som svårtolkad, när det gäller vilken skyldighet kommunerna har att bistå EU-medborgare med hjälp. På många håll framförs önskemål om tydligare nationella riktlinjer för hur lagen ska tolkas. Men regeringens nationella hemlöshetssamordnare Michael Anefur menar att kommunerna måste hitta lösningar på situationen själva. Och långsiktigt är det en fråga för EU menar han.

– Lösningen ligger i att skapa så bra sociala villkor i alla EU:s länder att ingen EU-medborgare känner sig tvingad att tigga för sitt uppehälle, säger Michael Anefur.

Den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström, säger att EU-gör mycket - men hon menar att det i slutändan ändå inte är upp till EU att lösa situationen.

– Vi jobbar jättemycket från EU:s sida med till exempel Rumänien, Slovakien, Bulgarien, Ungern och så vidare för att "tvinga" de länderna att göra mycket mer. Men EU kan inte lösa den här frågan, utan huvudansvaret ligger ändå på de länder där dessa människor är medborgare, säger Cecilia Malmström.

Fakta

Enkäten i kortform:
Enkäten skickades under november och december 2013 till samtliga Sveriges 290 kommuner och 222 kommuner svarade på den. Med begreppet ”EU-migranter” avses personer från andra EU-/EES-länder som inte har uppehållstillstånd i Sverige, men som har uppehållsrätt enligt EU:s rörlighetsdirektiv.

* 67 kommuner uppger att de under det senaste året har haft EU-migranter som hamnat i hemlöshet i deras kommun.

* 44 av de kommunerna uppger att det förekommer tiggeri bland de hemlösa EU-migranterna.

* 9 av kommunerna har någon form av härbärge dit hemlösa EU-migranter kan vända sig.

* 34 kommuner har gett någon form av bistånd till hemlösa EU-migranter.

Fri rörlighet inom EU
Den fria rörligheten innebär att EU-medborgare, utan några särskilda formaliteter, har rätt att resa till och vistas i ett annat medlemsland i tre månader.

EU-medborgare har rätt att stanna längre tid än tre månader i ett annat EU-land om hon eller han är där för att:

* arbeta eller driva eget företag

* studera

* Leva som pensionär.

EU-medborgare har också rätt att stanna längre än tre månader om hon eller han på annat sätt är självförsörjande.

(Källa: eu-upplysningen.se)

EU-medborgares rätt till bistånd i Sverige
Inom socialtjänsten har det etablerats en praxis att personer som vistas tillfälligt i en kommun och alltså saknar egentlig hemvist i kommunen, endast har rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation. Det gäller även EU-medborgare med uppehållsrätt i Sverige, har Regeringsrätten fastslagit.


(Källa: ”EG-rätten och socialtjänsten”, Socialstyrelsen 2008)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista