Få västerländska journalister i Syrien skapar etiska problem då redaktionerna måste använda information från lokala frilansare eller aktivister, enligt Reportrar utan gränser. Foto: TT

Oklart hur svenskarnas frigivning gick till

"Det kan ta månader och år att få någon frigiven"
2:23 min

Än så länge har det inte kommit fram några detaljer kring hur frisläppandet av de två svenska journalisterna gick till. Charlie McGraw på företaget Objective Travel Safety, som tränar journalister i säkerhetsfrågor, säger att det ofta kan ta tid.

– Tack och lov gick det ganska fort den här gången. Det kan ta månader och år att få någon frigiven, säger Charlie McGraw.

McGraw poängterar att han inte vet om någon lösen betalats, men att det i de allra flesta fallen betalas ut pengar, det vanliga priset är runt 250 000 dollar.

Processen kan dra ut på tiden. De kidnappades arbetsgivare måste hitta kidnapparna och någon som kan förhandla med dem, och få livstecken, bevis på att de förhandlar med rätt personer.

Kidnapparna använder ofta tiden som ett maktmedel - ju längre någon hålls, desto mer veknar motparten som måste betala. 

Av de myndigheter som arbetat för att få svenskarna fria vill ingen berätta närmare om hur frisläppandet gick till. Detta för att skydda de människor som fortfarande hålls fångna i Syrien.

Jonathan Lundqvist är ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige. Enligt honom har journalisternas arbetsförutsättningar i Syrien blivit sämre, sedan olika rebellgrupper började strida mot varandra.

– I dag har nästan varenda gerillagrupp en presstalesperson. Det innebär att man har insett värdet av att föra fram sin egen story. Baksidan av det är att man vill förhindra sina motståndare att göra samma sak. Det är då som det otäcka sker att journalister blir legitima mål i en krigföring.

Enligt Jonathan Lundqvist finns det nästan inte finns några västerländska journalister kvar i Syrien vilket skapar etiska problem då redaktionerna måste använda information från lokala frilansare eller aktivister.

– Om vi hittar ett filmklipp på till exempel youtube och upprepar det som en papegoja finns det en risk att vi gör våra mediekanaler till kanaler för propaganda.

Jonathan Lundqvist menar att frilansjournalister som Hammarström och Falkehed är extra utsatta i länder som Syrien, eftersom de inte har någon redaktion som kan ordna med säkerheten åt dem.

– Arbetsgivarna vågar inte sätta på papper att ”vi skickar ner dig för att skriva det här och sedan kommer vi att köpa det”, därför att då blir man plötsligt ansvarig. Så man har börjat säga lite under bordet att ”jaha, du ska åka till Syrien, vad spännande, hör av dig när du är tillbaka”. Underförstått kommer de att köpa en artiklar av dig, men det finns inget kontrakt, säger Jonathan Lundqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".