Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Nordiskt försvarssamarbete döms ut av experter

2:05 min

Svenska försvarspolitiker har öppnat för att de nordiska ländernas stridsflygplan ska turas om att skydda länderna. Men experter som Ekot talat med tvivlar på att det är möjligt.

Anders Nygren är lärare i luftoperationer på Försvarshögskolan och pekar på att det inte går att skydda norska atlantkusten och finska östgränsen med Gripenplan i Luleå.

– Anflygningarna är så långa att det inte finns någon praktisk möjlighet att genomföra insatser, vare sig i Finland eller Norge, med trovärdighet om man är baserad i Luleå.

Och det ryska flyget rör väl på sig?

– De rör sig med ganska god hastighet, så att vi förmodligen aldrig skulle kunna göra någon verkan.

De kommer aldrig att komma ikapp?

– Nej.

I somras pekade den svenska försvarsberedningen på att övningarna med stridsflyg som de nordiska länderna genomför skulle kunna utvecklas, så att exempelvis svenska Gripenplan framöver skulle kunna skydda norskt och finskt luftrum mot inkräktare och tvärtom.

Men enligt Anders Nygren är ländernas känsligaste områden för långt ifrån varandra. Finland vill skydda östgränsen mot Ryssland, Norge vill skydda ishavet och Sverige främst Östersjön nedanför Stockholm.

Experter inom flygvapnet som Ekot talat med håller med – efter en timmes flygning till grannlandet kommer planen för sent för att kunna göra något och måste dessutom snabbt vända hem. Och det hjälper knappast att ha startklara stridsflygplan på två platser.

– Det spelar ingen roll om det är en eller två, för avstånden är fortfarande avsevärda, säger Anders Nygren.

Både Cecilia Widgren (M), vice ordförande i försvarsutskottet, och ordföranden Peter Hultqvist (S), har argumenterat för att försöka med gemensam övervakning med stridsflyg.

– Det är principen det handlar om, att vi på det här sättet  tillsammans bli starkare och på ett skarpare sätt tillsammans slår vakt om våra intressen, säger Peter Hultqvist.

Experterna pekar också på att länderna har olika regler för när flygplan får ingripa, så det krävs noggranna förhandlingar om regler för insatser. Inte minst om svenska Gripenplan exempelvis ska mota bort ryska plan över Norge och Barents hav. 

– Jag tror det finns ett dilemma med att göra en insats i ett Natoland med ett icke-Natoland. Där tror jag att utmaningen finns mellan både Sverige och Norge, och framför allt också i samarbetet med Nato, säger Anders Nygren.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista