Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Varför är EU:s klimatpaket så viktigt?

Publicerat tisdag 14 januari 2014 kl 15.46
Annika Digréus, Ekots miljöreporter. Foto: Sveriges Radio.

Tre snabba frågor om EU:s klimatpaket till Ekots miljöreporter Annika Digréus.

1) Varför är EU:s klimatpaket till 2030 så viktigt?
Det är själva ramen kring en mängd beslut under många år framöver, både nationella beslut och för att näringslivet i EU-länderna ska veta vilka regler de har att rätta sig efter. Klimatpaketet kommer också att ha stor betydelse i FN:s klimatförhandlingar där avsikten är ett bindande globalt avtal ska vara klart år 2015, för tiden från 2020 och framåt. Men det finns stor oenighet inom EU om hur stränga kraven ska vara. Vissa länder är rädda att långtgående krav kan leda till sämre konkurrenskraft för EU. Andra länder och även EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard hävdar, att klimatpaketet kan bidra till fler arbetstillfällen och att det är en både klimatmässig och ekonomisk överlevnadsstrategi om det bidrar till att EU lyckas minska importen av fossil energi.

2) Hur ser EU:s tidsplan ut?
EU-parlamentets båda utskott för miljö och för energi och industri  har nyligen röstat om att EU bör ha tre mål i sitt paket: a) utsläppsminskningar med 40 procent jämfört med 1990 års nivå, b) att 30 procent av EU:s energi ska komma från förnybara energikällor och c) att EU ska effektivisera sin energiförbrukning med 40 procent. Tidigare var EU:s mål till år 2020 20 procent på vart och ett av nämnda mål.

I nästa vecka, 22 januari väntas ett förslag från EU-kommissionen och i mars ska EU:s ministerråd samt EU-toppmötet säga sitt. Det krävs att alla länder kan enas i den här frågan.

3) Hur jobbar Sveriges regering med frågan just nu?
Det pågår överläggningar dels mellan allianspartierna, som har olika mening, dels mellan de olika departementen. I förhandlingarna med EU är det till exempel Miljödepartementet som förhandlar om utsläppsmålen, medan frågorna om förnybar energi och energieffektivisering ligger hos Näringsdepartementet. Men regeringen ska ha en gemensam syn.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".