EU röstar om nya miljöregler för lättare miljökrav vid upphandling

2:20 min

I dag röstar EU-parlamentet om nya regler för offentlig upphandling, som bland annat ska ge ökade möjligheter till att ställa exempelvis miljökrav. Men enligt Thomas Idermark, vd för  det offentliga upphandlingsorganet SKL Kommentus, som sköter upphandling för kommuner, landsting, regioner och deras bolag, så blir svensk politik avgörande för hur de nya EU-reglerna slår igenom.

– Till att börja är EU-direktiv aldrig lätta, och dessutom beror det på hur direktiven som finns är implementerade. Nationerna har stora möjligheter att anpassa direktiven efter sina egna behov. Det arbetet pågår i Sverige men man har från direktivsidan pekat ut att det ska bli enklare och tydligare att ställa miljökrav, säger Thomas Idermark.

Vid inköp av exempelvis mat till skolor, sjukhus, daghem har det varit svårt få igenom krav på miljö- och djurskydd. Lagar om offentlig upphandling, grundade på  EU:s upphandlingsregler har betonat lägsta pris och att leverantörer från hela EU ska få konkurrera.

Flera gånger har kommuner och landsting som ställt krav på till exempel närodlat, eller bra djuruppfödning dragits inför rätta av leverantörer och straffats i domstol.

I en ny undersökning som SVT gjort i sin serie om Matvalet,  uppgav var tionde kommun av de 199 som svarat, att de på grund av rädsla för juridiska processer avstått från att ställa krav på livsmedel.

De nya EU-reglerna innebär att miljökrav och krav på bra villkor för arbetare ska få vägas in i högre grad. Men det blir fortfarande väldigt viktigt att kraven är precisa, säger Thomas Idermark.

– Det är en kunskapsfråga och kapacitetsfråga för en enskild kommun eller ett landsting. Det kan vara  svåra krav som ska definieras så att det passar marknaden.

De som fällts kan till exempel ha krävt svenskt kött, det håller inte, däremot kan köparen gynna metoder utan att diskriminera viss leverantör, som till exempel precisa krav på viss mängd strö i djurboxarna, eller att grisar ska ha haft visst utrymme.

Sådana råd har kommuner och landsting  fått via Miljöstyrningsrådet, som regeringen beslutat lägga ned den första juli. I Miljöstyrningsrådet sitter parter och ger råd, medan Konkurrensverket som övertar  frågorna är en myndighet, som måste hålla sig till EU:s miniminivå. Det är stor skillnad enligt Thomas Idermark.

– Jag är bekymrad för den här delen. Jag har inte fått information att man tänker fortsätta med det här sammansatta arbetet. Risken finns att råd och rekommendationer från myndigheter måste stämmas av med EU. Det skulle försvåra för att kunna ställa långtgående krav.

Varför då?

– Därför då måste det anpassas till andras länders förutsättningar och det skulle ta längre tid.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista