Kristian Åström, ekonomikorrespondent. Foto: Sveriges Radio.

Därför kritiseras Dong-affären i Danmark

Insynen i processen starkt begränsad
1:11 min

Det kontroversiella beslutet om att sälja det danska statliga energibolaget Dong har lett till att Socialistisk folkeparti lämnar regeringen. Beslutet har även lett till omfattande demonstrationer och protestlistor från 180 000 danskar. Ekonomikorrespondent Kristian Åström sammanfattar kritiken mot affären.

Dong är Danmarks största energibolag och är statligt ägt. Namnet Dong är en förkortning av dansk olja och naturgas och en privatisering diskuterades redan för tio år sedan. Inget hände förrän 2008 då det fanns långtgångna planer på att sätta bolaget på den danska börsen. Men finanskrisen bröt ut och den danska staten ansåg att intresset för bolaget var allt för dåligt och processen avbröts.

Förra året bad Dongs ledning om ett kapitaltillskott på 8 miljarder av sina ägare. Bolaget gjorde stora förluster, sålde av utländska verksamheter och ville samtidigt expandera utomlands med havsbaserad vindkaft. Regeringen sa nej och hänvisade till en privatisering som ett alternativ.

Att Dong skulle ta egna lån som skulle belasta en redan ansträngd balansräkning och med ett kreditbetyg som bara är några punkter ovan skräpstatus, sågs som uteslutet.

I oktober skrev representanter från en investeringsfond, förvaltad av Goldman Sachs, och två danska pensionsfonder under ett avtal. För 11 miljarder danska kronor fick de nya delägarna 26 procent i Dong - den danska staten kvarstår alltså som majoritetsägare.

Men avtalet har väckt starka reaktioner i Danmark. Kritiken är omfattande med demonstrationer och 180 000 danskar har skrivit under på protestlistor.

Kritiken kan sammanfattas så här: 

  • Goldman Sachs är en kortsiktig ägare, vilket är olämpligt i en verksamhet som bygger på långsiktiga investeringar. Danska pensionsfonder skulle i större utsträckning köpt andelar i Dong.
  • Villkoren i avtalet ses som allt för generösa, med bland annat en klausul om att om Dong inte är börsnoterat före 2017 så har de nya ägarna rätt att sälja tillbaka sin aktier till den danska staten. Det innebär en reducering av risken för de nya ägarna.  
  • Processen har varit sluten och insynen varit stark begränsad.
  • Ett ledande energibolag som Dong har en stor betydelse för utvecklingen av hela det danska samhället och riskkapital är en olämplig ägare.
  • Allmänhetens förtroende för ledningen är lågt. Detta eftersom målet är att Dong ska börsnoteras vilket innebär att ledningen får stora bonusar, något som anses kompromettera ledningen i sitt stöd för affären.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".