Kåkstäderna i Högdalen, där fattiga EU-migranter bor, ska nu rivas. Foto: Lars Pehrson/TT.

Hägglund i möte med ambassadör om rumänska tiggare

I dag träffade socialminister Göran Hägglund Rumäniens ambassadör. De diskuterade vårdfrågor, men talade även om de omdebatterade lägren i Högdalen där rumänska tiggare, ofta romer, bor.

I går skickade stadsledningskontoret i Stockholm  in en ansökan om omgående avhysning och rivning av kåkstaden i Högdalen. Lägret i Högdalen har varit mycket omdebatterat de senaste veckorna. De rumänska tiggarnas skjul, hus och tält ska nu rivas.

– Det är misär vi ser. Ett ovärdigt sätt att bo. Och det är så att man kan inte bo var man vill, ingen kan göra det. Man kan inte bara slå upp sina bopålar. Vi måste göra någonting från stadens sida, säger Fredrik Jurdell avdelningschef vid Socialförvaltningen i Stockholm.

Enligt honom innebär lägret en brandfara och gör det svårt både för de som bor i lägret och andra runtomkring. Stockholms stad kommer i samband med avhysningen erbjuda ett tillfälligt boende under fem dygn och sedan erbjuda resebiljetter hem för de rumänska tiggarna.

I samband med att socialminister Göran Hägglund i dag träffade Rumäniens ambassadör Raduta Dana Matache, pratade man även en kort stund frågan om kåkstaden i Högdalen och de rumänska tiggarna. Men mest handlade mötet om vårdfrågor.

– Situationen är ju så att personer som kommer från ekonomiskt svåra omständigheter söker lyckan i Sverige och hoppas att det kommer bli bättre här. Det bästa är förstås om vi kan, som omgivande länder, stötta Rumänien i utvecklingen av det egna landet, säger Göran Hägglund (KD).

Thomas Hammarberg, tidigare bland annat Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter är inte emot själva avhysningen, men ser denna fråga som ett viktigt test för hus Sverige ska hantera denna situation.

– Det viktiga är vad som händer efter denna avhysning. Jag tippar på att de flesta vill åka hem, men det kommer också finnas de som inte vill det. Där är det då en fråga om viktiga principer. Om de har rätt att vara i landet i tre månader enligt EU:s regler så har vi ingen rätt att göra, som man tyvärr gjort i andra länder, tvinga dem tillbaka.

– Så jag ser det här som en väldigt viktig testfråga om hur vi hanterar den här situationen och det är absolut nödvändigt att inte några repressiva åtgärder vidtas, säger han i Studio Ett.

Även i Europa är de romska tiggarna en hett debatterad fråga. Liknande kåkstäder finns i mycket större omfattning i andra EU-länder och kraven på Rumänien och om att begränsa rätten att kunna röra sig fritt som EU-medborgare har höjts.

– I Frankrike rev man 165 kåkstäder förra året och samma sak ser man i Italien. I Tyskland har många städer klagat på att det blir en börda för dem att ta hand om de här romska tiggarna. Där får de också i vissa kommuner ett visst understöd, vilket är väldigt omdebatterat.

– Tyska städer har skrivit ett brev till EU-kommissionen och sagt att det inte går längre och att man vill begränsa den fria rörligheter och kunna utfärda återreseförbud för romer som blir en börda för samhället, säger Susanne Palme, Studio Etts EU-reporter.

Enligt henne har de miljoner euro som EU-kommissionen anslagit till integrering av romer inte utnyttjats.

– EU-kommissionen har ställt krav och anslagit 50 miljarder euro till integrering av romer i EU-länderna. Som svar till de tyska städerna har de sagt : varsågod att söka pengar. Det finns massor med pengar som inte har anvnts, säger Susanne Palme.

I mars kommer den rumänske hälsoministern Eugen Nicolaescu till Sverige för att med socialminister Göran Hägglund diskutera romska tiggare i Sverige och deras problem med sjukvård och annat. Mötet arrangerades efter det att Hägglund träffade den rumänske ambassadören i onsdags.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista