Ekots skolreporter chattade om kommunaliseringen av skolan

Idag presenterade regeringens utredare professor Leif Lewin sin rapport om effekten av kommunaliseringen av skolan. Bengt Hansell, Ekots skolreporter, svarar på många frågor från våra läsare. 

Milan Djelevic, Ekot: Hej och välkomna till vår chatt om att kommunaliseringen av skolan sågas i en ny rapport. Vår skolreporter Bengt Hansell kommer försöka svara på era frågor kring rapporten och skolan. Ställ era frågor, så kör vi igång.

17:01, 10 February 2014

Bengt Hansell: Hej, nu ska jag börja försöka svara på era frågor :-)

17:04, 10 February 2014

Mattias: Finns det någon kostnadskalkyl på vad ett återförstatligande av skolan skulle gå på?

Bengt Hansell: Nej, inte vad jag känner till. Det beror nog i stor utsträckning på vad som ska hända och hur det går till.

17:05, 10 February 2014

lasse: Hur ska det gå till att "knuffa igenom ALLA ELEVER till godkända slutbetyg ?Kan verkligen "bättre" lärare klara av de elever som inte VILL lära sig eller de som kommer till skolan sporadiskt. Hur många "modersmål ska lärare klara av? Blir dåliga lärare bättre om de får högre lön?

Bengt Hansell: Det var många frågor. Tror att nästan alla kan klara sig bra med tillräckligt stöd och bra tekniks ahjälpmedel. Min erfarenhet är att alla elever vill klara skolan, men det är viktigt att de behandlas med respekt och blir sedda, för att de inte ska tappa lusten. Idén med högre lön till lärarna syftar främst till att fler studenter ska söka sig till läraryrket.

17:08, 10 February 2014

Peter Eklundh: "Alla" tycks ha läst Lewins utredning - alla utom vanliga medborgare. Jag har inte kunnat hitta den på Regeringens hemsida. Hur kan man då "chatta" (diskutera?) den?

Bengt Hansell: Ja, den fanns inte heller tillgänglig för oss journalister vid presskonferensen vilket är vanligt. Hur ska vi kunna rapportera om nåt vi inte läst, bara hört någon prata om? Vi fick svaret en stund efter pressträffen att den låg på regeringens hemsida, men det var också fel. Men nu finns den där att läsa för alla, här får du en länk
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/36/98/cc354f93.pdf

17:11, 10 February 2014

Varg: Varför tror du att det mest pratas om resurser (pengar, antal lärare) än om metoder i skolan? Är pedagogik, alltså konsten att lära ut, betydelselöst?

Bengt Hansell: Pedagogiken är verkligen inte betydelselös, tvärtom!! Det pågår ju runt om i landet många olika pedagogiska utvecklingsarbeten som är både spännande och viktiga. Oftast är det politiker som talar om resurser när det gäller löften. Tyvärr också förstås, när lärare ser att elever inte får rätt undervisning på grund av resursbrist, tex speciallärare eller tekniska hjälpmedel.

17:14, 10 February 2014

Steffo: Vad tror du kommer att hända nu? Kan det bli så att Socialdemokraterna eller Moderaterna ändrar sig och börjar driva ett förstatligande av skolan i valrörelsen?

Bengt Hansell: Nej, jag tror varken att Socialdemokraterna eller Moderaterna ändrar sig. De ser nog inte hur ett förstatligande skulle göra skolan bättre. Tomas Tobé, moderaternas skolpolitiska talesperson sa idag att han för för ett ökat statligt ansvar, inte mer.

17:16, 10 February 2014

Frida: Vilken är din analys; varför är Lärarförbundet emot statlig skola trots att 80%av lärarna vill ha en sådan reform?

Bengt Hansell: Det är nog så enkelt som ordföranden Eva-Lis Sirén sagt, att hon tror att det tar för mycket kraft och resurser utan att ge någon egentlig vinst.

17:17, 10 February 2014

Peter Ahlm: Måste vi inte ta till oss den digitala världens paradigmskifte och börja fundera på det meningslösa i att memorera s,k, kunskaper för att tro oss mäta och sortera fungerande människor?

Bengt Hansell: Haha, ja en tidigare chef på Skolverket Mats Ekholm sade så ungefär till mig i en intervju, att skolan fick inte bli minnesträning (bortsett från multipl tabellen och språkglosor. Det här har förstås både politiker och tjänstemän reflekterat över när de skrivit de nya kurs och läroplanerna. Jag tycker att frågan är grunden i en mycket intressant debatt om vem och vad skolan är till för och ska göra.

17:21, 10 February 2014

Lars: Det har ju varit mycket snack om svenska elevers dåliga resultat i senaste Pisa-undersökningen. Men vad visar denna undersökning egentligen? Det är ju en jämförande studie som rankar länders resultat och Sverige har ju mycket riktigt rasat i rankingen sedan förra mätningen. Men jag vill hävda att detta inte alls måste betyda att svenska elevers kunskaper har sjunkit - de kan mycket väl ha samma kunskapsnivå som vid förra mätningen. Det räcker ju om andra länder har förbättrat sina kunskaper - eller hur? Har jag rätt?

Bengt Hansell: Njae, inte riktigt. PISA mäter också det faktiska kunskapsläget och visar ett de svenska elevernas kunskaper sjunker i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Den senaste mätningen visade att eleverna i förra året hade lärt sig mindre än de som testades tre år tidigare.

17:24, 10 February 2014

Christian (sociolog): Hej! Jag är igång med att skriva min masteruppsats i Sociologi, och undersöker om det finns ett samband mellan Socialt Kapital bland lärare i grundskolan, och elevernas betyg. Jag har data på aggregerad nivå för 49 skolor i Köpenhamns kommun. Jag bor I Danmark, men är svensk, och brukar lyssna på svensk radio. Jag vill väldigt gärna läsa den rapport som presenterades för regeringen. Jag tror att det delvis handlar om tillitsproblem - både emellan lärarerna och mellan skolledningen och lärare, samt att det saknas förtroende för lärarna, och jag argumentarar för att man måste arbeta med att bygga upp tilliten, och att lärarnas kunskap om vad som behövs för att trivseln och undervisningen ska bli bättre inte ska överses i förhållande till skolreformer. Har du möjlighet att hjälpa mig få tag i rapporten? Mvh. Christian Thörnfeldt

Bengt Hansell: Jadå, här är länken
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/36/98/cc354f93.pdf

17:25, 10 February 2014

Goran Draconi: Dem som förespråkar en statlig skola hänvisar bl.a. till att små kommuner inte har klarat sitt uppdrag. Hur förhåller sig detta till friskolereformen och kraven från många håll, särskilt Friskolornas riksförbund, att det ska blir lättare att starta nya skolor? Varför har inte friskolornas tillkomst höjt lönerna inom skolvärden med tanke på en öppen arbetsmarknad?

Bengt Hansell: Små kommuner ligger ofta i glesbygd och där finns inte alltid underlag eller intresse för att starta friskolor. Kan inte svara på lönefrågan, men tänker på att ibland är arbetsvillkor, arbetskamrater och arbetsglädje viktiga för de som arbetar på friskolor. Lönen är inte alltid allt.

17:28, 10 February 2014

Anette Sehr: Finns det någon uppgift om hur mycket av skolpengen som det köps in läromedel för till eleverna ? Jag upplever att det är minsta möjliga som läggs på nya uppdaterade läromedel, nu efter LGR 11. Där jag arbetar har vi de sista 15 åren fått 500 kr/elev och år till läromedel och förbrukning. Då ska det räcka till ALLA böcker en elev behöver i alla ämnen, ma, sv ,en, ge, sh, re, hi bi, fy, ke, tk och pennopr, skrivböcker sudd saxar lim....Då kan EN lärobok i geografi t ,ex kosta ca 200 kr.

Bengt Hansell: Det är olika i olika kommuner och olika i olika friskolor. Jag känner inte till några genomsnittssiffror. Men undrar, räcker era pengar till bra läromedel? Med de nya kurs och läroplanerna är väl viktigt med uppdaterade läromedel?

17:31, 10 February 2014

Ingela Eriksson: Seriöst... En utredning på 773 sidor släpps efter att chatten startas... Man kan bli kommunist för mindre...

Bengt Hansell: Hm, se mitt tidigare svar

17:32, 10 February 2014

Beatriz Gonzalez: Är det inte fråga om att bra lärare blev dåliga p.g.a. för stora klasser, mindre pengar till speciella insatser, mindre stöd av specialpedagoger och att numera även barn med stora behov finns i den vanliga skolan utan tillräckligt stöd. Detta påverkar väl också övriga elever i klassen?

Bengt Hansell: Javisst, det är självklart en stor del av förklaringen. Utredaren Leif Lewin säger också att den nya målstyrda skolan krävde mycket mer resurser som varken stat eller kommun tänkt sig (eller velat tänka sig). Kombinerat med den ekonomiska 90-talskrisen fick det svåra följder för eleverna. Och får så fortfarande, vill jag säga.

17:35, 10 February 2014

Rune: Förstår ej varför högre löner på kort sikt skulle ge en bättre skola. Det är knappast ett argument, när man förhandlar löner på Volvo. "Får vi högre löner, så gör vi bättre bilar."?????? Är det för elakt att påstå att lärarna gör ett dåligt jobb (resultaten rasar) och kanske inte är värda sin lön?

Bengt Hansell: Nej, högre löner är mer till för att locka fler att bli lärare. Det är grunden till regeringens reform om karriärlärartjänster med 5 000 mer i månader till "förstelärare". Men förstås också ett nyttigt och bra erkännande till de lärare som får höjningen.

17:37, 10 February 2014

Ingela Eriksson: Bra timing ;-) Ingen kan väl anklaga den nuvarande regeringen för Göran Perssons verk... Hoppas kritiken inte slutar med ett enda stort "det var sossarnas fel"... Vad gör de länder som har bäst resultat i skolan - som inte Sverige gör? Den frågan skulle jag vilja ha svar på!

Bengt Hansell: Utredaren kritiserade också den borgerliga regeringen i början av 90-talet för att ha övergett den nya kommunaliserade skolan. Finland har ju bra PISA-resultat jämfört med Sverige och har en kommunal skola. Men vad Finland gör som Sverige inte gör hinner jag inte gå in på här.

17:39, 10 February 2014

Mahonia: Vad lyfter utredningen fram som de främsta KONKRETA orsakerna till skolresultatens försämring? Vilka är de främsta förklaringarna på klassrums/elevnivå?

Bengt Hansell: Jag har inte sett att utredningen berör försämringarna på klassrums/elevnivån. Snarare allmänt att det hade behövts fler lärare mer resurser under 90-talet när elevkullarna växte, samtidigt som stödet blev mindre och kommunerna sparade in på lärare.

17:42, 10 February 2014

Markus: Att höja lärarnas status har varit en valfråga de senaste två valen. Men, i stort sett ingenting händer. Pratet om höjda löner har lett till att ca: 5% har fått sk karriärstjänst. Detta innebär att läraren mot en lönehöjning delvis får göra andra saker än det som de är duktiga på, nämligen undervisa. Min fråga: Varför är det så svårt att ge lärare vettigt betalt, medan det är lätt att subventionera byggbranchen med 12-14 miljarder, restaurangbranschen med några miljarder och hemservicebranchen med ett antal miljarder.

Bengt Hansell: Ja, vad ska jag säga? Kan bara allmänt säga att det brukar vara svårt att få bra löneförhöjningar när man är en stor grupp i offentlig sektor. Din fråga är viktig och något för politikerna att fundera på nu i nästa valrörelse.

17:45, 10 February 2014

Pelle: 25 år av kommunalt misslyckande! Ett förkastligt storskaligt experiment! Självklart ska skolan åter bli en statlig angelägenhet med statligt huvudmannaskap. Lärarförbundets ledning köpte Göran Perssons budskap om att skolan skulle bli så mycket bättre, både för lärare och elever med en kommunalisering av skolan. Lärarnas löner och arbete skulle uppvärderas om huvudmannen var närmare verksamheten. Hur blev det? Fick lärarna det bättre, vad gäller löner och arbetsvillkor? Fick eleverna en bättre skola? Blev skolan mer likvärdig? Infriades det fagra löftet om att det skulle blir så mycket bättre med kommunen som huvudman? Lärarförbundets nuvarande ordförande Eva-Lis Sirén verkar bara vilja bara ha "more of the same", trots 25 år av misslyckanden med ett kommunalt huvudmannaskap. Vem vill egentligen ha 290 kommunala huvudmän som skapar en alltmer olikvärdig skola? Vad tycker egentligen Lärarförbundets lärarmedlemmar? Med vänlig hälsning Pelle Ämneslärare

Bengt Hansell: Skickar frågorna vidare till andra som läser chatten.

17:47, 10 February 2014

Johan : Hur ser du på den kritik som Lewin har fått för att inte i tillräckligt hög grad beakta de övriga förändringar i både skola och omvärld, tex friskolrna, fria skolvalet ich 90-talets besparingar,som har skett och som tveklöst påverkar resultaten i hans undersökning? Är det en rättvis kritik eller har Lewin rätt som avfärdar den?

Bengt Hansell: Kritiken har delvis rätt och Leif Lewin sade själv på pressträffen att han anser sig ha kommit fram till att kommunaliseringen påverkat skolan, men han kan inte säga nåt om hur stor betydelse den haft, eller ge någon procentsiffra. Självklart har en ny skolkultur med ny mål och resultatstyrd skola och 90-talskrisen spelat en viktig roll. Några konkreta bevis för att Lewin har rätt, har jag inte sett. Men det ger intryck av att vara seriösa resonemang i utredningen, även om jag inte hunnit detaljstudera den.

17:51, 10 February 2014

Rolf Jansson: Finns det jämförelse med andra jämförbara länders gymnasielärare, vad beträffar lön.?

Bengt Hansell: Troligen, men jag har inte dessa uppgifter. Lewin talade i allmänna ordalag om att våra lärare tjänar mindre än andra lärare i Europa. Lärarfacken har säkert statistik.

17:52, 10 February 2014

Mahonia: Fanns det från början inga farhågor om att kommunaliseringen skulle leda till att kvaliteten skulle skifta över landet? Var det detta som lärarna misstänkte; eller vilken var huvudorsaken till att lärarna redan från början var emot kommunaliseringen?

Bengt Hansell: Jo, det fanns stora farhågor om försämrad likvärdighet. Det var nog ett av skälen. Ett annat var nog att de befarande att löneutvecklingen skulle bli sämre.

17:55, 10 February 2014

Milan Djelevic, Ekot: Ok, då kör vi några minuter till och avslutar sen chatten. Ställ gärna så korta och konkreta frågor ni kan.

17:55, 10 February 2014

Beatriz Gonzalez: Kommunaliseringen har klart försämrat skolan men i vilken grad har friskolereformen tömt skolan på resurser?

Bengt Hansell: Har inte sett de senaste siffrorna, gissar att du tänker på om/när pengar plockats ut som vinster och gått till andra saker. Men många friskolor har också räddat elever och samhällen när den kommunala skolan skule läggas ned. Det finns också många friskolor som inte drivs med vinstsyfte - och när babyboomen nådde gymnasiet för ett antal år sedan, räddades den kommunala skolan av att det startades massor av friskolor, som gav plats för eleverna. Annars hade många nya kommunala gymnasier behövs startas. Nu är situationen omvänd.

17:57, 10 February 2014

Janne: Lärarna halkade efter lönemässigt, klasserna blev större m.m. Det låter ju snarare som att skolan är underfinansierad med tanke på mål och krav vi har på den. Tog utredaren upp något om det?

Bengt Hansell: Ja, han tog upp att status och löneutveckling stadigt försämrats för lärarna. Och att den åtminstone då var underfinansierad. De nya målen ställde ju krav på betydligt mer resurser till skolan, fler lärare bla, sa han.

18:00, 10 February 2014

Inga-Maj Lundqvist: Skulle vara intressant om man kunde få en genomlysning av hur kommunerna har styrt medel avsedda för skolan till andra objekt. Tex: kommunen tar ut orimliga hyror för skollokaler som belastar skolans budget. Dessa pengar går trill Tekniska kontoret som kan använda dem till andra kommunala ändamål. Ren stöld från skolan alltså. Detta har pågått under hela skolans kommunala tid och pågår säkert fortfarande!

Bengt Hansell: Ja, vi kanske skulle göra en sådan reportageserie här på Sveriges Radio, tack för tipset. Vi hör ibland talas om just detta, skolpengen går till lokaler och undervisningen får för lite resurser.

18:02, 10 February 2014

Bengt Hansell: Tack för alla era intressanta och viktiga frågor, i det här, tycker jag, så enormt viktiga ämnet, även om jag inte alltid kunnat ge så bra svar som jag velat. Hoppas kunna återkomma framöver med en ny skolchatt, när det händer nåt viktigt, hälsningar Bengt Hansell

18:04, 10 February 2014

Milan Djelevic, Ekot: Ok, då avslutar vi chatten. Tack alla ni som deltog med era inlägg och tack till Bengt Hansell för levererade svar och tankar kring skolan och dess framtid.

18:04, 10 February 2014

Relaterat

Mer om Valåret 2014

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".