Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vårdåklagarna inrättades efter rättegången mot en dråpmisstänkt läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Första året med vårdåklagarna

"Vi har ju ingen särskild utbildning inom sjukvården"
2:35 min

Under det gångna året har landets tolv nya vårdåklagare fått in omkring 170 ärenden om rättsfall i sjukvården, men bara ett fåtal har gått till åtal.

– Vi har ganska sällan ärenden som handlar om misstankar om brott i vården, och det innebär att det blir ett udda ärende för den enskilde åklagaren. Genom att styra de få ärendena skapar vi förutsättningar för bättre säkerställa en enhetlig och proffsig hantering, säger överåklagare Lennart Guné vid riksåklagarens kansli, som utrett systemet med vårdåklagare.  

Vårdåklagarna inrättades efter rättegången mot en dråpmisstänkt läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Läkaren friades och fallet orsakade intensiv debatt om bristande vårdkunskaper hos polis och jurister. Riksåklagaren föreslog då att brottsmisstankar mot sjukvårdspersonal skulle handläggas av särskilda åklagare och sedan ett år tillbaka har landet nu tolv vårdåklagare.

Tanken var att ärendena skulle ha med vårduppgiften att göra för att hamna hos vårdåklagaren, men så här långt har andra ämnen dominerat. Förutom att personer gått in i journaler de inte haft rätt till, så har flera ärenden handlat om sexualbrott. En läkare har till exempel fått ett skärpt straff för våldtäkt mot barn.

Vårdåklagarna finns på sex åklagarkammare i landet och vid en av dem - kammaren i Örebro - har man fått in mer än dubbelt så många ärenden som på de övriga. Men de har inte direkt varit av medicinsk karaktär, säger kammaråklagare Carl-Erik Antonsson:

– En stor majoritet handlar om dataintrång.

De nya vårdåklagarna har ingen särskild medicinsk kompetens, och det kan göra det svårt att bedöma vissa anmälningar, menar Carl-Erik Antonsson.

– Vi har ju ingen särskild utbildning inom sjukvården. Vi hanterar ju straffrätt och har samma utbildning som alla andra åklagare. Så det kan vara svårt att bedöma de här anmälningarna eftersom det rör ett område som vi inte känner till.

Överåklagare Lennart Guné säger att man planerar för bättre utbildning, även om vi inte kommer att möta några  åklagare som praktiserar ute på sjukhusen:

– Nej, jag kan inte se att vi kommer att göra de här åklagarna till läkare eller sjukvårdspersonal. Den utbildning det handlar om är i första hand att bli mer kunnig om just den särskilda juridik som ligger i gränslandet mellan vår verksamhet och sjukvårdens, säger Lennart Guné.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".